Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man liksom tror inte på gedigenheten i hela elegansen förrän
man kommit ut i köket och fått se raden av blankskurade
kopparkastruller ligga och lysa på hyllan, under det att locken
tindra upphängda på väggen inunder. Och vad kopparflaskorna
beträffar, så är det ju sant, att de icke kunna intaga en så
upphöjd plats som kastrullerna och följaktligen icke heller
göra sig gällande på samma sätt. Men bara det att kunna
berätta att en sådan pjäs finns i huset är något hedersamt och
respektabelt. Det är ju en hel liten förmögenhet i en
kopparflaska. Mindre än tjugo, trettio kronor kan den inte kosta,
och att ha pengar så där räntelöst liggande undankastade i
en skrubb eller uppvräkta på en vind har något generöst uti
sig. Det är likaså gott som att visa fram en diamantring och
bra mycket mindre skrytsamt.
Således var det icke underligt att fru Broman blev utom
sig över förlusten av sin skatt och rörde upp himmel och
jord för att få reda på den igen.
Med sin uthållighet och energi lyckades hon också snart
få viktiga upplysningar. Folk, som bodde på vinden, hade
i somras, medan herrskaperna voro borta, sett fru Persson,
snickarhustrun in på gården, gå däruppe och pyssla i närheten
av vindskontoren. Vad hon hade där att göra kunde ingen
begripa, men nog anade man oråd, för den där människan
hade allt haft fuffens för sig förr. Det pratades om att på
det stället, där snickarens bott förut, hade också åtskilliga
saker kommit bort, och hennes man, stackars karl, som var
en hederlig och duktig arbetare, fastän han drack en smula,
hade fått punga ut bra med pengar för att klara affärerna.
Och han hade lovat att slå ihjäl henne, om det blev någon
mer historia av samma slag.
Men man kunde aldrig vara säker på henne. Hon var
en äkta slamsa. Fastän hon hade tre barn och det inte dröjde
länge innan hon kunde vänta det fjärde, sprang hon omkring
i gårdarna och drack kaffe eller hade kafferep hemma hos sig
och tänkte bara på sitt bjäfs. Garneringar på kjolarna skulle
det vara, fina nålar i håret, halskrås och hattar med plymer.
Men sådant kostar pengar och är inte alltid så lätt att skaffa
sig på ärligt vis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
