Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JASMINER.
Min tankes lustgård sig till ödsmål bytt,
där inga vårregn över gruset sila,
syrenens blomsterglöd av blått och lila
har brunnit ut och tändes ej på nytt.
Det vissnar, vissnar. Vårens friskhet flytt,
ej mera dofters spel ur dunklen ila,
men gräs och blad i våta sanden vila
och eftersommarns tystnad faller lytt.
Och dock ibland en natt, en klar och stor,
när himlen glittrar ljus som pärlemor
och månens guldglans över jorden skiner...
en doft jag känner smyga mot mig blitt,
ur lövets mörka massa skymtar vitt —
och tyst jag bryter dem, min dikts jasminer.
:J: ijs
HYMN TILL DAGEN.
Du unga dag vars första gryning skiner
och smyger skygg bak fällda rullgardiner,
tills plötsligt rosenröd en strimma slår
i rummet in och lyser alla vrår —
kring bädd som sömnen flytt i nattens timmar
ditt klara ljus på skrynklat örngott glimmar —
du stora, rika, gyllenvarma dag,
djupt ur mitt hjärta hell och hälsning tag!
15. — Nationallitteratur. XXVIII.
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
