Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*• 1 1 ........ 1 ’ ’ ’ " ,[ “■
Hugo Gyllandeb
MIGNON.
Pilarna grönska, isar brista,
första narcissen ur jorden steg,
plogarne, blanka, skarpa rista
fårorna upp i myllsvart teg.
Hoppfull ocb. käck som barndomsdröm
vårvindens ström
slår omkring kind ocb lockar blodet
susande upp, och tron och modet.
Livet är fagert och lätt som sång!
Tro mig och följ mig, Mignon, Mignon!
Böljande fält, av axen tunga,
gulnade ligga i solens brand,
Blommorna äro mer ej unga,
fåglarne tystna efter hand.
Luften känns dövande torr och het.
Icke jag vet
stundom, varför en skugga glider
fram för min fot, där hän jag skrider —
Dock, varför grubbla på skuggors gång!
Du är ju hos mig, Mignon, Mignon!
Skördar ha bärgats, lärkan farit,
molnen gjoit himlen låg och grå,
färgerna i den syn, som varit,
bleknat och plånats bort också.
Askgrå, med regndropp i stripigt hår
dagen nu står —
Lövlösa träden grenarne sloka,
känslorna åldrats och blivit kloka.
Synkretsen ständigt blir mera trång —
Bäst då vi skiljas, Mignon, Mignon!
Ensam är kvällen, landet fryser,
vindarne pipa kring husets knut,
stjärnorna darra, månen lyser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
