Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Havets stjärna
skall av år och smärta blekas,
skönhetslinjens smekande begränsning,
där så ömt naturens goda
omsorgsfulla hand har vilat,
skall ock falla, falla.
* * *
BLÅTT OM DITT HUVUD . . .
Blått om ditt huvud en höstrymd blänker,
tindrande, strålfylld och sakta bestänker
blekgyllne håren och hjässan len
varmt med sin daggiga friskhets sken.
y.
rj
Aldrig, när en gång i livets kyla
icke du vet var ditt huvud skyla,
ana du skall att dig önskat väl
flyktige irrande främlingens själ.
* * *
LIVET FÖRRINNER -
Livet för rinner och ungdomens tider.
Åter nu året mot aftonen lider.
Döde skald, på min vandring igen
är du min ensamhets tyste vän.
Silvrade fält som i aftonen glimma!
En gång skall en i den mörknande timma
se mot mitt ögas fjärmade ljus —
Strålar och skimmer och vemodssus.
* * *
HAVETS STJÄRNA.
Tunga förtvivlade molnens lågor
sjönko i floden av svartnade vågor,
hän under kvällens brusande rand
svallar min andes ödsliga strand.
5*
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>