Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 0 0 0-**..’0***^0;
!.t»ii ■ ■■■■»■■■. ■ ■— ■— — ’ ...■»■■■■i—■■■■■’ —■ — — ■■ .....:*J
Ur ”Nordiskt och klassiskt”
0 gifter, gifter skarpa,
bedövande smärterus,
min själ er älskar alla,
min själ är släkt med er.
Min själ blev född att kämpa
1 brusande natt,
att strid och rop behärska
och segrande försona
i sin höga strålande sång.
Jag sörjer ej nätter blinda
av sömnlöst yrande kval.
Jag sörjer att kallt och rått
i hjärtat redan sakta
det mörknar över din bild.
Jag sörjer att hjärtat läks.
Hs H« H?
UR ”NORDISKT OCH KLASSISKT”.
Jag var född i ett skogigt landskap — just ”där Sverige
börjar”, som Strindberg säger. När blåsippornas knoppar
skjuta upp ur myllan på sluttningarna av Rönneådalen och
tjälen smälter under blommande hasselbuskar, då är det ett
härligt land där uppe mellan Söderås och Ringsjö. Ån
strömmar djup och svart, nu tillbaka trängd i sin fåra igen, som den
svämmade över på hösten och vintern, läggande sköna banor
till skridskoåkning. Nu lyser ljuset vitt genom bokarnas kronor,
det tindrar om blanka grenar och fina knoppdun. Och nere
i dalen på en isig och glittrande brink, där frosten ännu ej
släppt taget, där har den härdiga vitgrå Petasites trängt sig
upp trots allt och iströmmar ut sin underbara friska vällukt
i morgonen. Var det icke som kastades en skugga över livet,
som hade luften blivit tyngre den dag man lämnat dessa
lyckliga hagar och lundar. Var det icke som vilade alltid en
melankolisk tanke vid synranden över slätterna; hur tungt föll
skymningsdunklet i svårmodiga våraftnar på sinnet, som var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
