Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• » r’ ~ ~ ’.*
Sven Lidman
jerna för att improvisera en liten bibelstund på något av
fartygen till fromma och frälsning för de gud- och tanklösa
sjömännen.
Ledd av jämmerskrien kom han till Tre Systrars landgång,
och djärv och modig steg han emellan den av ångest nästan
vanvettige kockspojken och hans rättfärdighetshungrande
vedersakare.
”Ska vi låta prästen känna efter hur långt det är till
bottnen?”
Respekten för den kyrkliga dräkten och fruktan för
eventuell polisinblandning togo efter många missnöjda ord ut
sin rätt, och pastor Rosengren avlägsnade sig som segrare med
den lille smutsige, av blåmärken och blodviten översållade,
alltjämt storgråtande judegossens hand i sin.
På detta sätt gjorde Schmeril Lapinski sitt inträde på det
blivande fäderneslandets fasta mark, och man må förlåta honom
att han ej beträdde den med några känslor av hänförelse eller
kärlek, och att han aldrig kunde glömma den första bekantskap,
han stiftat med dess urinvånare, deras religion och deras
känslovärld.
Men vare därmed ej heller sagt, att den lille Schmeril
skulle ha älskat det mer om han på landgången hade blivit
mottagen med blommor, musik och en påse konfekt.
Hjärtats hemlösa oro och känslans nyckfulla
pendelsvängningar äro en gång för alla fjärmade från den unge
La-pinskis förfäder och ättlingar.
Yad pastor Samuel Rosengren beträffar är det honom mer
än förlåtet, att han i den lille judegossen såg ett av de kristnas
Gud särskilt utkorat omvändelseobjekt och en effektiv möjlighet
att i Israelsmissionens glesa registratur och blanka sidor få
anteckna en seger — en, men ett lejon.
När den lille Schmeril första kvällen gått till vila i pastor
Rosengrens hem, steg han mitt i natten, när han försäkrat sig
om att alla insomnat, upp ur sin säng och smög sig ut till
gårdens soplår, ur vilken han upplockade sina av pastorn med
vämjelse bortkastade skodon.
Ur den ena sulan drog han ut en liten smal linnebindel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
