- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 29, Författare från 1900-talets början. 2 /
183

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hör du, hur tror du Långkatekesen var, då hon själv
var liten?

— Vet du, jag tror aldrig hon har varit liten!

— Ja, men de måste hon välan . . .

— Asch, hon var väl blek och skraltig och kunde rabbla
sina utanläxor.

Erik fuskade på trots med tvättningen kring halsen. Så
stod han och stirrade med hängslena i handen.

— Tänk du, Georg, om morsan fick komma hit, bara en
halvtimme, du, så hon fick höra, hur Långkatekesen är.

Georg blev allvarlig.

— Varför ska du prata så, när du vet, att det är omöjligt?

Erik stoppade en kudde innanför skjortan och gick
flåsande och smackande med små, bredbenta steg:

— Det här är farbror Konrad!

Georg log nedlåtande åt skämtet.

— Farbror Konrad är i alla fall farsans bror. Och för
honom får man åtminstone vara i fred . . . fast nog låter det
bra otäckt, när han äter.

Erik föll i begrundande:

— Tänk att det kan vara en sjukdom att vara tjock. Men
den har väl något annat namn?

— Det heter socker.

— Ja, men inte äter han snask?

— Du är dum, så’nt får man av att dricka.

— Jaså, då förstår jag.

Efter utfodringen med gröt i köket, där Kristin grälade,
för att de trampade på hennes nyskurade golv, störtade
pojkarna ner på gården. Gården bestod av en fyrkantig sandplan
med en grupp i mitten. En sådan grupp hade varje
aktningsvärd borgare i stan på sin gård. Det var fläckiga växter och
växter bruna som levrat blod och växter med taggar och
vårtor, allt ordnat i cirklar kring det traditionella majsståndet,
fulhetens centrum.

Utanför det grönmålade järnstaketet drog Storgatan förbi,
stekhet och dammvit i junisolskenet.

Storgatan var stadens raka gata. De andra gatorna voro
smala och krokiga, och där bodde packet. Men Storgatan var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/29/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free