Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ben kvar. Liket blev lagt på en malmvagn, fick en säck över
sig och gick upp med berghissen sista resan.
Sedan begravningen var över, blev rum och kök ledigt
i familj ebaracken Tolvan, kallad Bondtolvan, där bodde bara
bondekarlar.
Änkan tog barnen med sig och reste hem till Tungelby, till
mannens släkt som fanns där. En vuxen tös lämnade hon kvar
i Tolvan, Maria hette hon, och när hon och Elias Tomasson
hade hunnit ställa i ordning åt sig en smula, blevo de gifta en
söndagsförmiddag efter högmässan i Hasselbottens kyrka.
De hade känt varandra rätt länge och passade bra ihop.
Maria var mörkhår ig och mörkögd och hade en brinnande
iver för det sanna livet i Gud. Hon var på sitt sätt en Dörte
bland folket häruppe, en ovanlig kvinna, oböjligt tapper i
hjärta och sinne, hållfast som en stålborr, för henne fanns
ingen annan sanning än att Gud är allt och denna världen
intet, det liv man lever är bara att likna vid en dröm, låt den
vara hur hemsk och svår som helst, vi vakna en gång, vi vakna
i döden, då börjar vårt verkliga liv!
Denna tro var hos henne så levande och stark, att intet
som hände i tiden kunde föra henne bort från den fasta
tillförsikten att rätt skedde genom all orätt som syntes; att
dignande under livets börda vända sig bort från Gud var för
henne lika orimligt som att om dagen gå i maktlös förtvivlan
för att man om natten haft en elak dröm.
Hon var född i Tungelby, allt det villsamma skogsdunklet
därinne i ödemarken hade’ visat henne hur overkligt allt är
som synes i livet och hur helt annorlunda verkligt det inre
livet är, det som man anar och drömmer. Hela hennes själ
var uppfylld av Tungelby månsken, som gjorde sagan till
vardag och undret till det självklart naturliga.
— Men vi ska hålla lorten ifrån oss i stugan i alla fall!
sade Elias.
Jo! I renhet ska människan leva, förstås, för sin andes skull!
— Å vi ska ha mat för dan å kläder att ta på oss!
Jo! Därför ska man arbeta, men vad därutöver är, det
är av ondo!
— Då tänk ja vi passar ihop! sa Elias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
