Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur herr von hancken.
Ehuruväl prost, make och far har det fallit mig in att
nedskriva en berättelse över den rörelse, den oro och de
märkliga händelser, som timade vid Iglinge brunn sommaren 1806,
då jag i följe med familjen von Hancken vistades
därsamma-städes. Jag följer mina anteckningar, gjorda på tid och ställe,
sammanfattande dem utan försköning, blott rensande dem
från övertrons och den ungdomliga fåfängans slagg. Väl vet
jag att rörelsen icke fick någon betydenhet, ty därtill voro
de flesta karaktärer allt för obetydliga. Men som liknelse och
spegel för större händelser kan även en miniatyr hava sitt
värde. Och om det är sant, att varje omvälvning i
människosläktets historia orsakas ena och allena av ett stort och
allmänt missnöje, så hade händelsen vid Iglinge brunn samma
moder som franska revolutionen och andra fasliga tilldragelser.
Varför familjen valde Iglinge framför Loka eller Medevi,
är mig obekant, ty som sonens informator och guvernör ägde
jag icke säte och stämma i familjerådet. Den nådiga
hushållningen stod varken på stor eller stadig fot och kostnaden tör
ha avgjort valet. Krämpor fanns det i överflöd. Kaptenen
led av gallsten och njursten och visst även andra stenar;
kaptenskan hade en giktaktig åkomma och min discipel, Adolph,
äntligen fettsot, vilket nog syntes, stackars gosse! I gengäld hade
hälsan och behagen slösat sina rikaste gåvor på fröken
Leonora. Kan något friskare och angenämare tänkas än denna
unga flicka med dess sirliga höfter och vad därunder är, dess
svarvade midja, dess jungfruligt fasta barm, den kanske väl
långa men oändligt välformade halsen, dess nätta lilla huvud
som med stora, klara, mörkgrå ögon kvickt och skälmskt
spejade åt höger och vänster! Och dess dygd! Dess godhet! Dess
vett! Och den förunderligt touchanta lilla näsan med en hart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
