Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sång
Min själ vill ej mållös taga
din skönhet emot, o värld,
men gälda var dagens gåva
med nattens tonande gärd.
Min hymn vill stiga som måsen
i gryningens skira stund
att smälta med rymdens silver
i famnande tyst förbund.
* * *
SÅNG.
Se, nu ville tåren
ur ditt öga brista,
men det sjönk i våren,
när ett kvitter ljöd
–som om det du kände
vore dock det sista
armod och elände,
som dig livet bjöd.
Ros och silver fylla
rymdens ljusa dammar,
jordens bruna mylla
heta törsten släckt.
Som ett töcken, fört av
storm i azur, flammar,
blir ditt väsen, rört av
lyckans första fläkt.
Dagen vill du länka
till en krans av timmar,
värd att stilla sänka
på en altarsten —
mogen är din skänk, om
sorgens tecken glimmar
som ett daggens stänk om
varje gyllne gren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
