Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där den förläste skälver och blir vaken —
när han går ut, är redan vädret grått,
kvar är blott minnet av ett ljuvt försmått.
0 toner, bristande ur sorlets grå
forbistring — jagande som blixtens bana
ett rytmiskt sken i töcknen, där vi gå —
vart fly de hän? Och de system vi ana,
när vi med spända öron stå och le
1 långa skymningar, vad äro de?
O varelser, som gå förbi en dag
med löftens skimmer över blick och hållning —
den som man sitter med får tomma drag,
och hennes åsyn mister sin förtrollning.
Man rör sin mun som till ett längtans skri,
men nästa ögonblick är allt förbi.
Förtroenden som halvt blott talas ut
och vingslag komna samma stund de foro,
ovissa svävanden som utan slut
gå över i mitt blod och bliva oro —
det flyr och söker mig, och mött på nytt
dess hemlighet är skiftad och förbytt.
Är det väl livet, som vill gäcka så,
vilt med sin mångfald mina steg förvilla
och göra lyckans fynd och lotter små?
Jag vet det ej — men år för år helt stilla
går ljuset utifrån på det jag har
helt i min hand, in i min själs förvar.
Det blir en gloria över allt jag ser
av dessa större fjärran verkligheter,
en åter glans, som gör det myckna mer,
står över min värld som all världens eter
och tröstar mig, fast onådd av min famn —
en himmel utan ägare och namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
