Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID BETEAKTANDET AV ETT EÅGAX.
Ja, att se på ett ax och fördjupa sig i
allt det yviga liv, som man nyss gick förbi,
att förnimma de väldiga rågarnas blund
som en svallning i blodet, lycksalig och sund!
Det är ädlaste heder, oss jorden beter,
det är undret, som störst i det tystaste sker,
det är kransen, som tryckes osynligt och svalt
över dem, som naturen till älskare valt.
Du kan söka förspillt både länge och väl
genom vägarnas damm efter sommarens själ,
men om stilla du står hos ett gult litet ax,
blir du stundom delaktig av sommaren strax.
Du blir stark av en kärlek, som grenar sig ned
genom lummiga väldens jungfruliga fred,
och som åbo i byn går du hemåt igen,
som de mörkblå cyanernas leende vän.
Och din skugga förlängd genom rågarnas rök
gör hos solbleka längor sitt aftonbesök,
och du somnar så tryggt, som om åker och äng
stode milsvitt på vakt vid din lantliga säng.
* * *
AEABESK ÖVEK SOMMAEEN.
Se, sommaren begynner
och himmelriket flaggar
med vita skyars vimplar,
och kört av de vilda rosornas spann
går berget ut i Kattegatt!
Släpp trossarna! Från land!
Det kallar jag
en stapellöpning!
Utsträckta till en picknick i det gröna
i skuggan av de skönas parasoller
vi låta: Pang! champagnehalsen krossas
22. — Nationallitteratur. XXIX.
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
