Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur UNDRET.
ESKADER.
Amanda vätte på pekfingret och kände snabbt under
strykjärnet. — Äsch! sade hon otåligt och satte det tillbaka
på ugnen.
Hon tog ett nytt, det lät höra en svag fräsning.
— Du får stå en stund till du med! — Med en smäll
placerade hon det bredvid det andra.
— Puh, den som i dag måste ta födan ur strykjärnet
sade hon och drog svetten av hakan. — Hon förlamades i
både armar och ben, kastade sig bakåt i soffan och såg uppåt
murn, där flugorna lågo i långa remsor och högar.
Hon sträckte sig efter handduken, doppade den i
vatten-hämtarn på stoln och tog den många gånger för ansiktet, som
om hon ville hejda ett blödande sår. — Skönt, härligt, viskade
hon knappt hörbart. — Med en belåten pust föll hon tillbaka
i samma ställning. Och då hade hon huvudet mitt emot ett
kort.
Det var ett vykort i grön pappram. Maria Pavlovna
stod det på en remsa med tidningsstil. Förut hade det varit
ettannatkort och en annanremsa: Prinsessan Margareta ...
och då förut ändå en annan: Prinsessan Ingeborg. Men
de hade flyttats in i kammarn, och nu var det en ung flicka
i blå hatt och blå klänning, som var dag smektes med ögonen
eller pekades på med fingret: min prinsessa .. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>