Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
politiskt, juridiskt och även historiskt innehåll. Sitt yppersta gav han
likväl i sina tidningsartiklar och riksdagsanföranden, där satiren och
det bistra skämtet stundom kunde vika för ett starkt patos, såsom i
det berömda anförandet i Andra kammaren 1894 angående
inskränkningen i städernas representation. — Ett urval av Adolf Hedins Tal
och skrifter har utkommit i två band (1904, 1915).
Esaias Tegnér d. y., sonson till skalden, född 1843 i Kellstorp
i Skåne, blev 1879 professor i österländska språk i Lund, och var 1884—
1917 medlem av Bibelkommissionen, i vars översättningsarbete han
haft en huvudandel. I mångsidig lärdom och genial idérikedom på de
mest skilda områden av språkvetenskapen har Tegnér knappast
överträffats hos oss. Han har flera gånger behandlat filologiska ämnen på
ett sätt, som gjort dem tillgängliga även för lekmannen. Hans studier
över Språkets makt över tanken (1880), Hemmets ord (1881), Om elliptiska
ord (1881), Om poesiens språk (1882) äro mästerverk icke blott av
lärdom och skarpsinne, utan också av spirituell, levande
framställningskonst; både det lekfulla och det poetiska hos farfadern gå igen hos
ättlingen.
HARALD HjäRNE, född 1848, professor i historia vid Uppsala
universitet 1885, död 1922, har icke blott befruktat och pånyttfött de
historiska vetenskaperna i Sverige, utan också varit en av de starkaste
faktorerna i vår andliga kultur under decennierna omkring sekelskiftet.
Inom politiken, där han gav lösensordet ”försvar och reformer”, kom han,
med sin utpräglat akademiska läggning, icke att spela en mera betydande
praktisk roll; men som en av våra främsta politiska publicister har han
övat ett djupgående inflytande, genom sin ojämförliga, allt mänskligt
vetande omfattande lärdom, sina vidsträckta historiska perspektiv och
sin överlägsna oberördhet av dagsopinioner. Bland hans mera populära
arbeten må nämnas: Gustaf Adolf, protestantismens förkämpe (1901),
Karl XII (1902), Blandade spörsmål (1903), Östanifrån (1905), Svenskt
och främmande (1908), Revolutionen och Napoleon (1911), Stad och
kyrka (1912), Ur det förgångna (1912), Öst-Europas kriser och Sveriges
försvar (1914).
HENRIK SOHtTOK, född 1855, professor i litteraturhistoria i Lund
1890 och i Uppsala 1898, har genom sina banbrytande forskningar
vunnit den främsta platsen bland nordiska litteraturhistorici. Hans
mästerligaste arbete torde vara det band av Illustrerad svensk
litteraturhistoria,, där han behandlar hela den andliga odlingen i Sverige från
äldsta tider till och med storhetstiden. Bland hans övriga verk må
nämnas Shakespere och hans tid (1916), Lars Wiwallius (1893—95),
Världslitteraturens historia 1—2 (1898—1906) och den under
utgivning varande allmänna litteraturhistorien. Henrik Schiick är
emellertid icke blott litteraturhistoriker; han har med en utomordentlig
friskhet i uppfattningen och en förvånande idérikedom kastat sig in på
sago-historia, mythistoria, medeltidshistoria (Studier i nordisk litteratur- och
religionshistoria 1—2, 1904, Studier i Ynglingatal 1—4, 1905—10, Svenska
folkets historia I, Forntiden och Medeltidenf 1913—15, Engelbrekt, 1915). —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
