Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’• ........- . ... i.- .mm , – –■ .. — i mm ■ ––––-I–
Esaias Teonéb d. y.
dagsnamn; det främmande språket verkar i detta fall som en
smakförhöj ande exotisk krydda.
Ordet aqua vitæ, eau-de-vie, stammar från en period
då vinspriten blott var känd som en livgivande läkedom. I senare
tider torde väl en och annan ha ur ”livsvattnet’’ druckit sig
döden, blott därför att namnet lagt ännu en frestelse som råga
till den dragningskraft själva drycken utövade på honom. Och
om folket har vant sig att åt en dryck av ”livsvattnet” giva
namnet une consolation, ”en tröstare”, så kan nog också
detta skämt leda till följder som föga lämpa sig för skämt.
Till och med vår känsla för naturens alster är i
åtskilliga fall beroende av de uttryck med vilka våra förfäder lärt
oss att nämna dem.
En fågel som bär namnet talgoxe, skall nog endast
möjligen genom den frimodigaste realismens dörr kunna slippa in
i en mera högstämd dikt. Knappast har någon nutida sorgsen
trubadur sänt denna fågel med budskap till sin brud.
Turturduvan hette hos Ulfilas gotiska landsmän ”likduvan”,
hraiva-dubo; med ett så olycksbådande namn kunde hon säkerligen
ej för dem, som för oss, vara den ömma kärlekens fågel. På
liknande sått äro många vackra, tilltalande örter blott genom
språkets ogenhet stämplade till parias i blommornas rike:
så ”käringtänderna” (lotus), ”kattosten” (malva),
”hundrovan” (bryonia). Jämväl om ”blåklinten” och ”skogsviolen”
skulle detta gälla, ifall dessa växter ej ägde andra namn än de
visserligen fantasirika, men alltför naturalistiska
provinsuttrycken ”båtsmansmössor” och ”länsmansstövlar”. Till
linnean, ”naturens blomstersuck”, skulle helt visst Nybom
ej ha skrivit sin vackra dild:, ifall han ej hört den omtalas
under annat namn än det i flera svenska landskap vanliga,
genomprosaiska ”torrvärksört”, som anger växtens bruk i
folkmedicinen. F örgät-mig-e j-blomman skulle troligen ha fått stå
förgäten vid våra åars brädd, om den ej från tyskan hade lånat
ett vackrare namn än de inhemska, under vilka den bland folket
är känd: fansögon, fiskögon, huggormsört m. fl., eller
om dess svenska namn hade varit blott en översättning av det
grekiska myos-otis ”musöra”. Icke heller skulle denna ört
ha spelat samma roll bland oss, om ej detta lånade namn, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
