Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäl har kunnat synas tryggast att nu engång ”låta exemplen
tala”. Jag tillägger också att de enskilda fall jag här har
framlagt endast äro ett ringa urval av dem med vilka jag hade
kunnat stödja mina satser. Den som själv vill tänka över
ämnet, skall snart erfara att svårigheten ligger mera i att välja
hithörande exempel än i att finna dem.
Ett spörsmål som kanske någon kunde önska få besvarat är
huru de enskilda språken förhålla sig till varandra med avseende
på den relativa vidden av deras makt över tanken. Härpå kan
dock endast givas ett mycket allmänt svar. Ljudets och
grammatikens inflytelser äro, såsom vi ha sett, i det hela beroende
på tillfälligheter, vilka lika väl kunna tänkas förekomma hos
det ena folket som hos det andra. Om de på en viss punkt äro
större i något språk, så torde detta i allmänhet uppvägas av
motsvarande ringare inflytelser på en annan. Detsamma gäller
också om en stor del av de inverkningar ordförrådet kan utöva.
Dock är det, såsom jag redan har framhållit, tydligt att det
ordförråd ett högre bildat folk rör sig med i det hela till sin
beskaffenhet måste vara överlägset ett lägre utvecklat folks, och att
i samma mån den hjälp det lämnar tanken även måste bli
större.
Intet språk kan dock äga en allsidig överlägsenhet över
alla andra. Liksom varje individ har något genom vilket han
står framom alla övriga människor, något som utgör hans
tillvaros grund och befogenhet, så har också varje folk, och
följaktligen även varje språk, sina företräden framför de
andra. En gradering av språken efter deras företräden är
lika svår, eller fastmer lika omöjlig att genomföra som en
motsvarande gradering av nationer eller individer.
Det berörda förhållandet — att de särskilda tungomålen
ha sina brister och sina förtjänster vart och ett på sina särskilda
områden — anvisar oss en av de vägar på vilka vi kunna söka
undgå de giller språket ställer för oss. Den ligger i inhämtandet
av främmande tungomål. Att från det egna språket flytta sin
tanke in i ett främmande, detta är på samma sätt bildande som
en resa i främmande land. Mycket som man har trott vara
allmängiltigt och nödvändigt, så länge man ej sträckte sin blick
utöver det egna gärdet, framstår som blott tillfälligt och rela-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
