Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HeNBIK SoHtTCK
Beröringen med utlandet främjades icke blott genom
svenskarnas resor till utlandet, utan även genom en utländsk
immigration, som till omfattningen väl understiger den, som på
folkvandringens tid skedde till Italien, Frankrike och Spanien, men
dock kanske mindre än man vanligen är böjd att antaga. De
germanska krigarskaror, som där slogo sig ned, voro knappast
folk i vår tids mening, utan mer eller mindre talrika
krigar-följen, som med- vapenmakt tilltvingade sig herraväldet över
landets till antalet oerhört överlägsna befolkning, i vilken den
snart uppgick. Både i social betydelse och i antal torde
1600-talets till Sverige immigrerade befolkning icke så synnerligen
hava understigit en dylik krigarhord, och skillnaden dem
emellan låg väl väsentligen däri, att immigrationen på 1600-talet
var fredlig samt att assimilationen på grund härav blev vida
snabbare och fullständigare än på folkvandringens tid. Den
har därför blivit mindre uppmärksammad — alldeles som våra
dagars tyska immigration till Frankrike, vilken kvantitativt
helt visst övergår folkvandringens frankiska invasion.
Ett generationer igenom ”rent” stamträd slutar med
intellektuellt förfall, under det att rasblandningen ansetts vara
en bland de kraftigaste sporrarna till ett folks eller en ätts
andliga och kroppsliga utbildning. Så har det varit för
italienare, fransmän och engelsmän, och så blev det nu även för
svenskarna.
Kriget drog naturligen en stor mängd utlänningar över i
svensk tjänst, skottar, engelsmän, reformerta fransmän samt
framför allt tyskar, och det har anmärkts, att man på den tidens
riddarhus stundom kunde få höra tre språk: svenska, tyska
och holländska.
Minst lika betydande var den immigration, som skedde på
handelns och de fredliga näringarnas väg. Det starka uppsving,
som den svenska industrien under denna tid erhöll, beror
nämligen icke blott på inflytelser från den mera fria holländska
näringslagstiftningen, utan ock direkt därpå, att massor av
utlänningar, särskilt tyskar och holländare, på regeringens
inbjudan slogo sig ned i riket för att genom sin flit och sin
yrkesskicklighet uppfostra landets befolkning. Från
Nederland införskrevos de flesta av den tidens ingenjörer, som sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
