Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur FRIEDRICH NIETZSCHE.
i.
Vår ”bildade allmänhet” gör tvivelsutan anspråk på att
känna Nietzsche, åtminstone vår ”akademiskt bildade”. Denne
tänkare har ju på det mest lysande sätt sprängt likgiltighetens
och obemärkthetens för en filosof i vår tid sjudubbla bommar
med sina gnistrande aforismer, sin tropiska stil och sina
himmelen och hel vetetlika oförfärat stormande paradoxer. Honom
s j älv läser man nog tämligen sällan — redan de många banden
skrämma —, men vem har ej otaliga gånger insupit dessa
vild-doftande, färgövermättade, bevingade Nietzscheska ord i
moderna skriftalster, vilka från denne genius söka fånga originala
ljus- och värmestrålar, som de själva sakna. Att på detta sätt
plocka vildfågelns granna fjädrar för att därmed skyla sin egen
torftighet röjer emellertid föga medvetande om hans verkliga,
unika och oförgätliga värde. Författaren av dessa rader tror
på ett sådant värde hos tänkaren, skriftställaren och människan
Nietzsche, och denna tro utgör villkoret för att dessa rader
blivit skrivna. Han ser icke blott på den ojämförliga skärpan av
hans dödande stilett, på de demoniskt sugande, mörkt
svällande tankedjupen hos honom, på livskänslans infernaliska
glöd och vad helst du vill, som bländar, sveder, berusar och
förför, utan på något, somtrotshonomsjälv icke ärjenseits
von Gu t und Böse, utan som skall stråla som ett
oförlikneligt värde, så länge det goda tillika fasthålles såsom det
upphöjda, förnäma, adliga. Nietzsche är alldeles icke den
från allt positivt gott innehåll kemiskt rena formalintelligensen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
