- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 30, Essayister och vetenskapsmän. Finländska författare från 1900-talets början /
151

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i, * ’-■–- — - — ..... .. i*

Ur Intuition

vaknar och viljelivet och blanda sig i spelet; det vill säga,
tanken kan icke finna vägen, då kommer viljeriktningen till
och avgör tvivlet med ett maktspråk, obekymrad om vad som
är sant eller ej, ett helt och hållet oberättigat inlägg alltså.
Men detta är icke det verkliga förloppet. Det nya, som sättes
in i tankearbetet, är icke ett affektivt element endast utan
ett nytt intellektuellt element, som står i sammanhang med det
affekti va. Vad som sker är det, att då personligheten lever upp,
återvänder känsligheten i de punkter, som till vardags är o döda,
den känner sitt förhållande till sin närmare och fjärmare
omvärld tusenfaldigt rikare och starkare än annars, fullständigare
än annars, allsidigare, själen finner sig hastigt omgiven av ett
material till iakttagelse, som icke fanns till för den förut —
med ett ord, det är intellekten själv som i dylika tillstånd vinner
i finhet och styrka. Det är icke affekten, som fäller utslaget,
utan intellekten.

Det gives utan tvivel ett slag av subjektivitet, som är
alldeles fördömlig i all vetenskap, nämligen den som på grund av
subjektiva önskningar och fördomar gör medvetna eller
omedvetna felslut och som består däri, att intellekten våldföres eller
bedrages av de affektiva böj elserna. Men det är ett annat slag av
subjektivitet, nämligen den somFichtepåyrkar, som är
ovillkorligen av nöden i filosofiska undersökningar. Och måhända är
gemenskapen mellan dessa båda arter av subjektivitet mindre
en gemensamhet i sak än i ord. Ty vad vill den subjektivitet
säga, som här är betecknad såsom berättigad? Månne något
annat än det, att personen hängiver sig helt åt undersökningen,
öppnar sig helt och hållet för intrycken, erbjuder sig
oförbehållsamt åt dem, med varje fiber spänd till att lyssna, anknyter
så många förbindelser som möjligt, gör sin uppfattning så
allsidig, så exakt som möjligt — så objektiv som möjligt? Det
kan likväl vara både riktigt och nödvändigt att med ordet
sub-jektivitet beteckna båda dessa sätt att tänka, ty det är nu en
gång så. att vi ofta måste använda samma ord för det som
från en synpunkt är rakt motsatt, men denna likhet i namn
bör ju icke få förvilla oss, så att vi göra subjektivitet i god
bemärkelse liktydig med godtycklighet; den är just rena
motsatsen och skulle för den sakens skull gott kunna kallas objek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/30/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free