Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur NATURSTYCKEN.
I KUNGS MARKEN.
För alla skolpojkar i Lund, som läst ock värderade James
Fennimore Coopers ”Gräsöknen” ock andra till samma cykel
körande indianromaner, var Kungsmarken ett slags
åskådningsmaterial, visserligen ingalunda täckande fantasiens bilder,
men i alla fall någonting att taga på, en plats där man kunde
leka sig till vad man, så bittert beklagligt, låg för långt ifrån.
Vi kunna dessvärre icke förneka, att denna heliga mark
trampades även av andra än ärliga rödskinnskjärtan. Där syntes
allt för ofta välartade ”plugghästar”, som funno lämpligt att
någon gång äta sina smörgåsar därute och snobba med botanik
ock portörer. Den usla civilisationens blekansikten skulle
naturligtvis störa vår fred, lika väl som de ädla indianernas
i Nordamerikas vildmarker.
Tillåt mig ur mitt minne få skildra en dag i Kungsmarken
för längesedan.
Det var under sommarferierna. Dagen i ända såg ock
hörde man intet annat än ”solsvärtornas” färd från ock till
sina reden under takens tegelpannor ock myriader flugor kring
rännstenarnas stillastående smörja.
Vi voro två, som efter en hastig frukost trådde
krigs-stigen, lätt ock nonchalant klädda, en stor portör med mat
ock dryck medföljde tillika med kunden Tell, en långhårig,
medelstor byracka, om vilkens härstamning från
Newfoundland vi voro hjärtligt eniga*
Vi drogo upp efter Tunavägen förbi ”Smörlyckan” ock
kunno Östra Torns by, såsom den hette, när det skulle vara
fint — vi och annat ”rejält” folk kallade den Sckingatorn.
Under passagen mellan bondgårdarna sattes Tells duglighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
