Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
it*—■———■ ■■■■■■■ — ■■■■ —1 ■ ■■*■ 1 1 " **—*-^
Bondbkkiget
förtrycket. Ledarna voro ej sällan Luthers och reformationens
anhängare. Det syns på deras aktstycken, som åberopa sig
på den gudomliga rättfärdigheten. Där religionen gav åt
rörelsen innehåll och kraft, grep den djupast i sinnena.
Karl-stadt var själv en tid bonde. Men reformationens
ytterlig-hetsmän och demagoger ledsnade snart på Luther och
över-gingo till att nedsvärta honom, oförmögna att fatta hans
religiösa grundsats.
I början voro bönderna böjda för fredlig uppgörelse.
Deras artildar ville icke vara upproriska, utan fordrade endast,
att saken skulle ordnas enligt evangelium. De krävde ändring
av sådant som icke överensstämde med Guds ord. De ville
sålunda slippa livegenskapen, som icke stadgas i bibeln.
Fastän en dylik användning av bibeln som lagbok stred
mot Luthers principer, kan man icke undra över, att
motståndarna betecknade rörelsen som luthersk. Enligt allmänna
omdömet berodde den på Luthers falska lära. Lutheranerna
straffades. Luther kallades ”den store mördaren i
Witten-berg”. Hur förhåller det sig med detta samband mellan Luther
och reformationen?
Luther hade livet igenom hjärta för bönderna. Ingen
har i samtiden hjärtligare tagit sig an deras sak. På våren
1525 uppmanade han furstar och herrar till fred på
grundvalen av de schwabiska böndernas tolv artiklar. Han skrev:
”Den stackars menige man kan och bör icke längre tåla”
sakernas tillstånd. Herrarne ha dragit över sig Guds vrede.
”1 skolen veta, gode herrar, att Gud ordnar det så, att man
icke kan eller vill eller skall längre lida edert raseri. I måsten
bliva annorlunda och vika för Guds ord. Gör en I det icke på
vänligt, villigt vis, så måsten I göra det för våld och på
fördärvligt vis. Göra icke dessa bönder det, så måste andra göra
det. Slån I dem alla, är o de dock icke slagna. Det är icke
bönderna, som sätta sig upp mot eder, utan Gud själv sätter
sig mot eder och hemsöker eder för edert raseri.” Sådan var
tonen i Luthers ”Uppmaning till fred”. I skriftens början
heter det: ”Bönderna i Schwaben, som nu slagit sig
tillsammans, hava mot överheten uppställt tolv artiklar om sina
odrägliga bördor, företagit sig att bestyrka dem med några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
