- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 30, Essayister och vetenskapsmän. Finländska författare från 1900-talets början /
278

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a*-.,

Vi—

*0**’

/O*.,



„•©“•..•©"♦..■O.

Även möblemanget blev spolierat — det fanns inte så mycket
som ett belt stolsben kvar på lokalen. Nå, sen den betan gingo
ju tjeckerna inte mera dit. Men värden var tysk ocb höll på
att bli ruinerad på kuppen. Det var då vi tyskar beslöto gripa
in och hjälpa vår landsman i hans nöd, och hur kunde vi väl
understödja honom bättre än genom att dricka hans öl. Det
gjorde vi också; borgmästaren själv drack sexton sejdlar
första kvällen och höll tal och sade att det var en nationell
plikt att understödja mannen. Nå väl, vi understödde honom;
på fem dagar hade vi druckit så mycket att alla fönsterrutorna
voro betalda. Med möblemanget fingo vi hålla på i fem veckor,
det var ett ansträngande arbete skall jag säga, men det gick
till sist. Det var särskilt en stor porslinsdelfin från Dresden,
som hade kostat mycket pengar — det dröjde nio dygn innan
vi supit in den. Nå, nu är ju alltsammans längesedan betäckt
och mannen gör bättre affärer än någonsin förr — ”aber
trotz-dem, wir fiihlen es noch als eine nationale Pflicht, den Mann
zu unterstiitzen!”

Och mannen med tuppfjädern höjde den nyanlända
sejdeln, tömde den i ett drag och försjönk åter i fosterländska
grubblerier.

*



Några dagar senare vandrade jag på vägen, som löper
fram på sydsidan av Erzgebirge mellan Graupen och Kulm.
Trots den kuperade terrängen går landsvägen här nästan snörrät
och stryker bitvis fram som en hög järnvägsbank med branta
avsatser å ömse sidor.

Det var en brännande het augustidag. Humleåkrarna
och sädesfälten lyste i det starka solskenet gula som guld,
luften var smutsgul av solrök och av röken från det böhmiska
stenkolsdistriktet, vid horisonten var himlen svart, men den
andra delen av himlavalvet skimrade med en citrongul glans:
det låg tryckande nervositet i luften, hela landskapet tycktes
ha gula febern.

Då varsnade jag på avstånd en egendomlig gestalt, som
stod orörlig i åkerkanten djupt nedanför landsvägen.
Småningom blevo konturerna tydligare, och föremålet preciserade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/30/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free