Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sin första praktiska juristutbildning fick han i
Norr-vikens domsaga, som omfattar norra Bohuslän, under ledning
av den kraftkarl av kärnvirke, som hette häradshövding Lars
Norin. Jag har ej ofta råkat några, som så verkade oryggliga,
då det var fråga om rätt, som Norin och hans maka, och, om
även deras dotter Anna, med vilken Gustaf Holm år 1874
gifte sig, ej fick något med av de ofantliga kroppskrafter, som
också utmärkte hennes fader, så fick hon i stället och det i
högsta grad sina föräldrars andra goda egenskaper. Hon blev
en av de mest renhjärtade och helgade människor jag sett,
med en seghet och energi i det goda, som formligen strålade
ur hennes spensliga gestalt.
G. B. A. Holm blev e. o. notarie i Svea hovrätt 1872 och
fick 1873 sitt första domareförordnande.
Samma år han gifte sig började Holm utgiva Nytt
juridiskt arkiv och fortsatte med detta i trettiosex år. Denna
bisysselsättning, handläggandet av denna mäktiga, jättestora
samling av prejudikat å ena sidan och å andra sidan
redogörelse för lagstiftningsarbetet, ett verk, fyllande under hans
tid tre hyllmeter och av ovärderlig betydelse för alla jurister,
intresserade honom till den grad, att han till och med läste
korrektur på registret.
Liksom de flesta verksamma personer ville han ju göra
allting själv och sade också ofta, då han hade haft bra litet
att göra med saken: ”Det gör jag själv”, så att en gång vid
ett högt besök på Norstedt & Söner en framstående person
frågade: ”Lägger häradshövdingen också in paketen själv?”
Men särskilt då det gällde det kära Arkivet, var detta
självarbete bokstavligen sant.
En gång hörde jag av hans medhjälpare i Arkivet, att
de en kväll, då en familjemedlem avlägsnat sig till en bal,
började med korrekturläsningen och höllo på ännu, då denne
återvände från balen. ”Nu ha vi bara lilla registret kvar”,
sade Holm. ”Är det ej skäl att ta det också på samma gång?”
Så skedde även, ej utan stilla invärtes knorrande från
medhjälparens sida.
Det hände ibland, att Holm arbetade hela natten. Han
reste sig upp från skrivstolen på vintermorgonen, då det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
