Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Häst!
som blir germanens sista,
skall på vår grav vår svenska sång
vår äras runor rista.
s}c sjs s{%
TILL HÄST!
Ej mera lutans strängar klinga,
ej blommor rosenrankan bär.
Till häst igen! Låt sporren stinga,
du öken vane resenär!
Till häst, till häst och fatta tygeln
med redan ovan bliven hand,
låt foten glida lätt i bygeln,
stå upp, drag bort till andra land!
I fjärran sjunker rosenstaden,
en härjad stad av stoft och grus.
I spillror ligger kolonnaden
kring döda drömmars vita hus.
Nu vissna örtagårdens liljor,
förtrampade av hov och fot;
och drömpalatsets cedertiljor
stå rykande i glöd och sot.
Din lustgårds mur är nederslagen,
dess port av svarta händer sprängd,
och blödande i rök går dagen
till vila över skövlad ängd.
Till häst, till häst! Se, fjärran svinner
ren staden bakom stäppens sand.
Blott där den sjönk på fästet brinner
ett rökmoln med en blodig rand.
Framför mig öppnas öknen åter
så vild, så väldig, vid och fri.
Och dagen bränner, kvällen gråter
vid vindens vassa melodi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
