Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den berömda udden, som med sin lilla stad Dakar bör
franska Senegambien till, beter numera officiellt ocb
internationellt Cap Vert, men det gamla portugisiska namnet lär väl det
oaktat stanna i bruk.
Vi komma här in i en högst sammansatt sjögång, med
åtminstone tre olikartade vågstråk, ocb samtidigt slog den
godmodiga nordosten om till en energisk sydväst, en av
vind-stillebältets privatnycker. Följden av all denna oordning på
morgonkulan vart att St. Ulrik, som hittills slumrat, gick
från bytt till bytt som en tågrövare i fjärran västern,
anmodande herrskapet att ge ifrån sig vad herrskapet hade. Ocb
herrskapet lydde snällt, isynnerhet på damsidan. När jag i
kabinvåningen kryssade fram till uppgången, hördes den
sorgliga kören, och skeppsläkaren lopp från dörr till dörr med
atropinspruta.
Men det varade icke länge. Havet sansade sig vid Gambia
och rättnu hade vi vårt sköna, jämna oceanlunk åter, med
städade böljor och herr ska psvind.
Snart var det något att se på. Vi skur o genom ofantliga
skaror av seglande mollusker. De verka skämtsamma. Den
obligatoriska geléklumpen bär på ryggen ett vertikalt,
halv-cirkelformigt, orangekantat, med ”ekrar” försett segel, som
ensamt sticker upp över vattnet. När de komma farande,
dessa epikuréer, se de ut som en massa på kant ställda halva
citronskivor. Ofrivilligt känner man en konturlös lust att hälla
litet konjak i havet och slänga några sockerbitar efter. Helt
och hållet kalltoddy bleve det icke, ty vi mätte just
ytvattentemperaturen och den var -j- 30. (Vi befinna oss för ögonblicket
på vattenårsisotermen + 27, vid nordvästkanten av
Guinea-str ömmen.)
De bruna svalorna följde oss ej längre, men flygfiskar
fanns det alla tider på dagen och det för ljöds att andra klassen
redan fått soppa på bordlagda exemplar.
Medan vi sålunda saligen låta oss föras mot en otåligt
väntande ekvator, är stunden lämpad för en kort
presentation av mina märkligare medresande. De ingripa, trots min
personliga passivitet, mera eller mindre i mitt liv, och då dessa
blad spegla detta, måste också miljön reflekteras.
22. — Nationallitteratur. XXX.
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
