Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
♦
plogland. Sedan for hon till Jötun-hem och aflade der 4
söner med en jätte (jötun)1; desse omskop hon i oxehomn, förde
dem för plogen och drog landet ut & hafvet och vester gent
emot Odensö, och är detta land kalladt Selund; der byggde
hon sedan. Henne fick Sköld, Odens son; de bodde vid
Hleidr2. Der [[som ploglandet låg] är vatten eller sjö efter,
som kallas Lögen* (Mälaren). Så ligga gärdar iLögen i
Svearike som näs i Selund. Så qved Brage den gamle:
Gliid drog Gefjon Danmarks
ökning bort frän Gylfve,
den pä Ren-sol rike,4
så det rök af ränn-djur;
oxarne båro åtta
anne-månar5 och fyra
hufvud, der de för vän-öns
vida vall-rof gingo.
Gepon dró frd G yl fa
glöd, diúp-röðuls auðla,
svá at af renni-röknum
rauk, Danmarkar auka/
bdru yxn, ok åtta
enni-tungl,’þar’s gengu
fyrir vin-eyar viðri
vall-rauf, fiögufhöfuð.
Men när Oden sporde, att god landslägenbet var
öster ut hos Gylfve, for han dit, och gjorde han och Gylfve
sin förlikning; ty Gylfve tyckte sig ingen kraft bafva till
motstånd mot Asarne. De med Oden. och Gylfve hade
sinsemellan mycken täflan i list ock synvändingar, och vordo
Asarne för jämnan segrande. Oden tog sig bostad vid Lögen,
der som det nu kallas Forn-Sigtuna, och gjorde der ett stort
tempel och blot, efter Asarnes sedvänja. Han tillegnade sig
ett vidsträckt land, som han lät kalla Sigtuna. Han gaf bo-.
1) Isl. iöbmn, jätte, det sista trol. af ett Äldre jätten, def.Jättnen, jf.
Jätten-dal i Helsingland och latun-ntapum på en runsten i Östergötland
(Liljegr. 1194).
2) Isl. Hleiör, f.; ordet betyder väl urspr. tempel, kanske i form af
ett skjul på stolpar, ty det är det samma som Sv. lider, n., och Got,
hleipra, f. hydda.
3) Isl. Lögr, gen. lagar, sjö, vatten, vätska, lag (dekokt), det är
så-ledes eg. icke något namn, utan en benämning. Af den def. formen i nom.
lögrinn, som just står på detta ställe, har man bildat vrångforraen
«Lögare n«,i det man väl föreställt sig, att det funnes någon siägtskap med vb.
löga, bada, Isl. lauga och laug, f., bad, hvilket dock troligen ej är
händelsen. Men hvaraf kommer Mälaren? monne af Hels.m<% m., sandig
sjö-, clfstrand, Isl. melr, sand-, grusjord.
4) Den på Ren-sol (el. djup-sol, djupets stråle, glans) rike, d. ä,
den på guld rike; en uti Fafners-sägnen grundad omskrifning, enligt
hvilken guld kallas Renflodens maliu, häftets sol. glans, m. m.
5) Änne-månar eller pannans stjernor, d. ä. ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>