Inledning moderna industrialismens genombrott inträffade visserligen relativt sent i vårt land men gav sig å andra sidan tillkänna med synnerligen stor styrka och har medfört en djupgående omgestaltning av samhällslivet. Vid den framställning av de sociala förhållandena i Sverige, som detta arbete avser att lämna, har det synts vara av intresse att även något uppmärksamma den ekonomiska bakgrund, mot vilken dessa förhållanden teckna sig. Den i många fall höga standard, som de svenska sociala inrättningarna representera, skulle naturligtvis varit otänkbar, om icke ett snabbt uppväxande och numera rikt utvecklat näringsliv hade skapat de materiella förutsättningarna härför. Å de närmast följande sidorna kommer därför att lämnas en kortfattad översikt av Sveriges naturtillgångar och dess viktigare näringsområden med särskilt avseende fästat vid exportindustrierna. Därefter redogöres, likaledes helt kortfattat, för nuvarande folkmängdsförhållanden och befolkningens fördelning på olika yrken. Slutligen meddelas jämväl några data rörande svenska folkets och enkannerligen arbetarklassens levnadsstandard. i. NATURTILLGÅNGAR. Jordbruket och dess produkter. Jordbruket har av ålder ansetts som Sveriges modernäring och gör ännu skäl för detta namn, om också en växande del av landets befolkning absorberats av industrien, handeln och samfärdseln, så att numera betydligt mindre än halva folkmängden hämtar sin utkomst av jordbruksnäringen (sid. 21). Den odlade jorden upptager endast en tiondel av landets yta, men likväl ha jordbruk och boskapsskötsel kunnat hålla jämna steg med den ökade förbrukningen, så att de sedan 1880-talet lämnat i genomsnitt ungefär fyra femtedelar av folkfödan, mätt efter näringsvärdet. Speciellt under senare tid har det svenska jordbruket utmärkts av allt intensivare odling med ökad användning av mera givande växtslag, såsom vete, sockerbetor och andra rotfrukter, rikligare tillförsel av konstgödsel, effektivare brukningsmetoder och en högt driven växtförädling. Odlingen av hö och grönfoder upptager omkring tredjedelen av den odlade arealen. Inemot hälften av arealen användes för odling av olika sädesslag, bland' vilka havre lämnar den största skördemängden, därefter råg, blandsäd, vete och korn. Rotfrukterna (potatis, foderrotfrukter, sockerbetor) lämna tillsammans en betydligt större 3