Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - 1) Naturtillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning
Den inhemska produktionen av fettämnen är emellertid ej
tillräcklig, utan de industrier, för vilka vegetabiliskt fett utgör det väsentliga
råmaterialet, äro i huvudsak hänvisade till import, exempelvis
margarin- och flottfabriker, chokladindustrien samt tillverkningen av
kraftfoder.
Malmerna och industrien. Till huvudsaklig del utgöres Sveriges
berggrund av urberg, huvudsakligen gnejs och granit i rikt växlande
mångfald. Dessa bergarter äro mångenstädes av sådan art, att de utgöra ett
mycket gott råmaterial för modern stenindustri, men de äro mycket
fattiga på dugliga malmer. Inpressad mellan nyssnämnda bergarter
finnes emellertid en, vanligen såsom leptitformationer betecknad serie
av bergarter, i vilken så gott som alla värdefulla svenska
malmförekomster påträffats.
Vid den stora inventering av jordens järnmalmstillgångar, som
utfördes för den internationella geologiska kongressen i Stockholm 1910,
uppskattades förråden av malm, innehållande mer än 60 %, till c:a
1,300 milj. ton, varav ensamt i Sverige 1,035 milj. ton eller c:a 80 %.
Vid sedermera verkställda undersökningar har det påvisats, att Sveriges
tillgångar på dylik malm i verkligheten äro mycket större. Med all
sannolikhet är sålunda Sverige det på rika järnmalmer lyckligast
lottade landet i världen. Tager man däremot med i beräkningen såväl
fattiga som rika tillgångar på järnmalmer, besitter Sverige omkring
10 % av Europas tillgångar och 5 % av världens hittills kända
järnmalmsförråd.
Av andra malmer, med undantag för zinkmalm, brytes i Sverige ej så
mycket som fordras för att täcka landets förbrukning. Under senare år
liar emellertid utsikt yppats till ändrade förhållanden härutinnan
genom upptäckten i Norrland av ett nytt stort område, förande
sulfid-malmer, det s. k. Skelleftefältet. År 1920 igångsattes systematiska
elektriska och geologiska undersökningar över fältet, vilka givit så
förhoppningsfulla resultat, att en fackman ansett sig kunna yttra, att
här påträffats »Sveriges största svavelkis- och kopparmalmstillgångar
ävensom betydande tillgångar av arsenik, zink, guld och silver,
antimon samt bly. Skelleftefältet har blivit det tredje stora malmområdet
inom landet.»
Den svenska gruvbrytningen har sedan gammalt stått på en
tekniskt hög nivå och har under senare tid ytterligare utvecklats med
användning av alltjämt förbättrade brytningsmetoder. Vid de stora
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
