Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Arbetarskydd - 3) Enskilda sammanslutningar och välfärdsanordningar - Föreningen för arbetarskydd - Välfärdsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarskydd
viss tid varje dag och där demonstrationer av de utställda föremålen
för arbetsgivare, arbetare, elever vid tekniska skolor samt andra
intresserade personer på begäran verkställas av sakkunniga personer.
Sedan åtskilliga år tillbaka utgiver föreningen en månatligen
utkommande tidskrift, benämnd »Arbetarskyddet».
Välfärdsanordningar. Välfärdsarbetenas historia börjar i vårt land
vid de gamla bruken. Dessa voro vanligen belägna på själva
landsbygden, långt borta från städer eller mera tätt befolkade bygder, och vuxo
i allmänhet upp omkring en arbetsgivare, som hade ett personligt
intresse av sin arbetarstam. Brukspatronen och medlemmarna av hans
familj togo personligen del i och intresserade sig för arbetarnas
angelägenheter, och arbetsgivaren var självklart den man vände sig till i
alla svårigheter. Brukets avlägsna läge gjorde också, att arbetsgivaren
oftast måste ombesörja sjukvård, skolor, bostäder o. dyl.
Med den moderna tidens omläggning av arbetsmetoderna ha de
patriarkaliska förhållandena mer och mer försvunnit, och de stora
brukssamhällena ha blivit egna kommuner, som övertagit en hel del
av brukens forna funktioner. Den allmänanda, som en gång där fått
fast fot, har emellertid ofta levat kvar och bildat en god jordmån
för sociala anordningar i modernare former. Sådana bruk som
Sandviken, Jonsered, Åtvidaberg, Stora Kopparbergs Bergslag, Gustafsberg
m. fi. äro värdiga typer för en dylik utveckling.
De förhållanden under vilka den yngre industrien i vårt land växte
fram voro väsentligt olika de gamla brukens, och utvecklingen av
välfärdsarbetet har där gått andra vägar. Särskilt betydelsefull har här
varit den från Amerika stammande idén med s. k. intressekontor.
Det första intressekontoret upprättades 1908 av firman Wettergren
& Co i Göteborg, och detta sätt att vid arbetsplatsen söka hjälpa
personalen att praktiskt ordna sina ekonomiska förhållanden har
sedermera tagit en ganska stor utbredning i vårt land. Intressekontor finnas
nu inte blott vid fabriker, handels- och bankföretag, utan även
kommunerna ha på sina håll själva ordnat dylika för sina tjänstemän.
Särskilt hade denna rörelse en högkonjunktur under krigsåren, då
huvudvikten i allmänhet lades vid inrättande av matserveringar och andra
anordningar för avhjälpande av den rådande bristen å
livsförnödenheter. På många håll ha intressekontoren stannat vid denna rent
ekonomiska uppgift, men på andra ha de utvecklat sig efter amerikanska
mönster till att bli ett centrum för en vidare social verksamhet inom
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
