Arbetarskydd viss tid varje dag och där demonstrationer av de utställda föremålen för arbetsgivare, arbetare, elever vid tekniska skolor samt andra intresserade personer på begäran verkställas av sakkunniga personer. Sedan åtskilliga år tillbaka utgiver föreningen en månatligen utkommande tidskrift, benämnd »Arbetarskyddet». Välfärdsanordningar. Välfärdsarbetenas historia börjar i vårt land vid de gamla bruken. Dessa voro vanligen belägna på själva landsbygden, långt borta från städer eller mera tätt befolkade bygder, och vuxo i allmänhet upp omkring en arbetsgivare, som hade ett personligt intresse av sin arbetarstam. Brukspatronen och medlemmarna av hans familj togo personligen del i och intresserade sig för arbetarnas angelägenheter, och arbetsgivaren var självklart den man vände sig till i alla svårigheter. Brukets avlägsna läge gjorde också, att arbetsgivaren oftast måste ombesörja sjukvård, skolor, bostäder o. dyl. Med den moderna tidens omläggning av arbetsmetoderna ha de patriarkaliska förhållandena mer och mer försvunnit, och de stora brukssamhällena ha blivit egna kommuner, som övertagit en hel del av brukens forna funktioner. Den allmänanda, som en gång där fått fast fot, har emellertid ofta levat kvar och bildat en god jordmån för sociala anordningar i modernare former. Sådana bruk som Sandviken, Jonsered, Åtvidaberg, Stora Kopparbergs Bergslag, Gustafsberg m. fi. äro värdiga typer för en dylik utveckling. De förhållanden under vilka den yngre industrien i vårt land växte fram voro väsentligt olika de gamla brukens, och utvecklingen av välfärdsarbetet har där gått andra vägar. Särskilt betydelsefull har här varit den från Amerika stammande idén med s. k. intressekontor. Det första intressekontoret upprättades 1908 av firman Wettergren & Co i Göteborg, och detta sätt att vid arbetsplatsen söka hjälpa personalen att praktiskt ordna sina ekonomiska förhållanden har sedermera tagit en ganska stor utbredning i vårt land. Intressekontor finnas nu inte blott vid fabriker, handels- och bankföretag, utan även kommunerna ha på sina håll själva ordnat dylika för sina tjänstemän. Särskilt hade denna rörelse en högkonjunktur under krigsåren, då huvudvikten i allmänhet lades vid inrättande av matserveringar och andra anordningar för avhjälpande av den rådande bristen å livsförnödenheter. På många håll ha intressekontoren stannat vid denna rent ekonomiska uppgift, men på andra ha de utvecklat sig efter amerikanska mönster till att bli ett centrum för en vidare social verksamhet inom 77