Nykterhetsarbetet Bland nykterhetsorganisationernas centrala samarbetsorgan är främst att nämna Centralförbundet för nykterhetsundervisning, vars uppgift är »att befrämja upplysningsarbetet i nykterhetsfrågan och därmed sammanhängande etiska, socialekonomiska och hygieniska spörsmål». Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrå meddelar råd och upplysningar rörande nykterhetsarbetet samt rörande rusdryckslagarnas efterlevnad. Det nykterhetspolitiska samarbetsorganet är Förbudsvännernas landsförbund, till vilket äro anslutna Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, Riksutskottet för de kristnas förbudsrörelse och Centralrådet för kvinnornas förbudsarbete. I Riksutskottet äro representerade såväl Svenska statskyrkan som de mera betydande frikyrkliga samfunden. Centralrådet är en samorganisation av förbudsvänliga kvinnor från nykterhetssällskapen, de kyrkliga sammanslutningarna och andra organisationer. Den s. k. Femton-mannadelegationen slutligen är sammansatt av fem representanter för vardera av riksdagens nykterhetsgrupp, riksdagens socialdemokratiska nykterhetsgrupp och förbudsvännernas landsförbund. 2. NYKTERHETSLAGSTIFTNINGEN. Under förra hälften av 1800-talet förekom i Sverige ett omfattande missbruk av brännvin. En av de viktigaste orsakerna härtill var den fria husbehovsbränningen. I mitten av 1800-talet framträdde en allt starkare reaktion häremot. Genom beslut av 1853—54 års riksdag inskränktes husbehovsbränningen till ett minimum för att kort därefter helt avskaffas. Brännvinstillverkningen reglerades i åtskilliga hänseenden, och särskilda restriktioner i avseende på brännvinsförsäljningen föreskrevos i en brännvinsförsäljningsförordning. De medel man tillgrep för att tillbakahålla och tillbakatränga brännvinsbruket voro dels en höjd beskattning å tillverkningen och försäljningen av brännvin, dels rätt för kommunerna att genom sina beslutande myndigheter förhindra inrättandet av brännvinsförsäljning inom kommunens område, dels särskilda restriktioner i avseende å försäljningstider m. m. På den grund, som sålunda lades genom dessa författningar — 1855 års brännvinstillverknings- och brännvinsförsäljningsförordningar —-har den svenska rusdryckslagstiftningen organiskt vuxit upp. Syftet med lagstiftningen har alltsedan 1855 varit att tillbakahålla och såvitt möjligt tillbakatränga bruket av rusdrycker. Detta syfte 146