Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Offentlig och enskild hjälpverksamhet - 1) Samhällets fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Offentlig och enskild hjälpverksamhet
band med det ökade fattigvårdsbeliovet, som framträdde jämsides
med den inbrytande industrialismen, blev frågan om hemortsrätten ett
viktigt kommunalpolitiskt spörsmål. Kommunerna lia velat hindra
inflyttning av personer, som befarats skola falla fattigvården till last och
förorsaka dem utgifter. Härvidlag stod industriens och det stora
jordbrukets behov av arbetskraft gentemot den bofasta
bondebefolkningens intressen.
Sedan fram mot mitten av 1800-talet mera vidsynta idéer på
fattigvårdens område börjat tränga igenom och även präglat de lagliga
föreskrifter, som på den tiden utfärdades, tillkom såsom en reaktion
häremot efter nödåren i slutet av 1860-talet, under vilka
fattigvårdskostnaderna på ett oroväckande sätt sprungo i höjden, 1871 års
fattigvårdsförordning, vilken utmärkes genom stark begränsning av området för
den obligatoriska fattigvården, d. v. s. de fall, i vilka
fattigvårdsstyrelse har skyldighet att lämna hjälp. Enligt förordningen ägde
fattigvårdssamhälle på landet att med avseende på fattigvården i dess
helhet eller viss del därav fördela sig i rotar (roteindelning), med
åliggande för varje rote att själv besörja sin fattigvård. 1871 års
fattigvårdsförordning blev gällande nära ett halvt århundrade. Den har
klandrats mycket för sin hårdhet, helst sedan dess bestämmelser blivit
föremål för en synnerligen sträng tolkning av myndigheterna. Många
fall av verkligt nödläge föllo utanför lagens gränser. Vidare klagades
över bristen på sakkunnigt och effektivt övervakande av fattigvårdens
handhavande, de invecklade bestämmelserna om hemortsrätt,
ojämnheten i fattigvårdskostnadernas tryck i olika kommuner, de med
rotesystemet förbundna olägenheterna o. s. v. Svåra missförhållanden på
fattigvårdens område nådde tid efter annan offentligheten och
upprörde allmänna opinionen. En kraftig reformrörelse växte fram, i
främsta rummet ledd av en inom Centralförbundet för socialt arbete
1905 tillsatt kommitté och av Svenska fattigvårdsförbundet, som
bildades vid den första allmänna svenska fattigvårdskongressen 1906.
Kungl. Maj:t tillsatte 1907 en kommitté att utarbeta förslag till ny
lagstiftning om fattigvården och om lösdrivares behandling. På
grundvalen av dess förslag utfärdades 14 juni 1918 nu gällande
fattigvårdslag, vari en del ändringar vidtagits, de viktigaste vid 1926 års riksdag.
Fattigvårdens allmänna organisation och omfattning. Enligt 1918
års lag om fattigvården är det fortfarande kommunen, som utgör
fattigvårdssamhåUe, d. v. s. i första hand har att ombesörja och
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
