Offentlig och enskild hjälpverksamhet Kostnader. Vad angår kostnaden för samhällets barnavård, har barnavårdsnämnden sin egen stat och vidtager själv åtgärder för att, då regressrätt finnes, få sina kostnader ersatta. Utgift för omhändertaget barn, som ej fyllt 16 år, har samma inverkan i hemortsrättsavseende, som enligt fattigvårdslagen är stadgat beträffande fattigvård, lämnad enligt i § i samma lag. Föräldrarna äro skyldiga ersätta kostnaden för deras av barnavårdsnämnden omhändertagna barn, dock högst 1,000 kr. för år. Ifråga om ersättningen skall fastställas visst belopp, varmed den ersättningsskyldige har att å vissa tider, så länge omhändertagandet fortfar, till nämnden utgiva bidrag till barnets vård. Sådant fastställande sker i avtal, som slutes genom skriftlig, av två personer bevittnad handling; kan avtal ej komma till stånd, ansöker nämnden hos länsstyrelsen om fastställande av bidraget. Vad i lagen om fattigvården är stadgat om gottgörelse av landsting eller staten ifråga om kostnader för vård å anstalter för abnorma, vanföra, sjuka etc. gäller med avseende å kommunens utgift för omhändertagna barns vård å sådana anstalter. Bidrag till skyddshemsavgiften lämnas av landstinget, och av staten uppbäres bidrag till utackordering av barn, som omhändertagits för skyddsuppfostran men ej är skyddshemselev. Påföljd för försumliga föräldrar. Föräldrars försummelse av sin underhållsskyldighet kan, liksom enligt fattigvårdslagen, föranleda arbetsföreläggande. I barnavårdslagen stadgas om arbets-skyldighet för: a) den, som av lastbarhet, vårdslöshet, lättja eller liknöjdhet så försummar sina skyldigheter mot sitt barn, som ej fyllt 16 år, att skyddsuppfostran eller samhällsvård måste beredas detta och tillika undandrager sig fullgörandet, av honom åliggande ersättningsskyldighet; b) den, som enligt av domstol meddelat slutligt utslag eller skriftligt av två personer bevittnat avtal är pliktig att vid fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till sitt barn, som ej fyllt 16 år, men av lättja eller liknöjdhet underlåter att fullgöra denna plikt och härigenom föranleder sådan försämring av det uppehälle och den uppfostran, som lagligen tillkommer barnet, att särskild åtgärd mot den försumlige prövas påkallad för att framtvinga underhållsskyldighetens fullgörande. Om verkställighet av arbetsföreläggande m. m. gäller vad som i motsvarande fall är stadgat i fattigvårdslagen (se näst föregående kapitel). 12—. 281722 I7I