Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Jord- och egnahemsfrågan - 2) Egnahems- och kolonisationsfrågan - Egnahemsverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jord- och egnahems frågan
Därför liar det ansetts vara av stor vikt, icke blott att landets
befintliga jordbruk utvecklas till mest ekonomiska och effektiva skötsel utan
även att ytterligare mark vinnes genom nyodling och liknande
kulturåtgärder samt att jordens fördelning i brukningsdelar av
ändamålsenlig storlek befrämjas. Ett ökat antal självständiga mindre jordbruk
av den typ, att de skänka brukaren med familj arbete och utkomst,
är ett önskemål icke blott ur synpunkten av produktionens
ändamålsenliga inriktning utan även i syfte att tillgodose det sociala kravet,
att landsbygdens befolkning erhåller egna brukningsdelar. I strävande
att nå detta mål möter man olika uppgifter, såsom verksamhet att
genom odling av tjänlig oodlad jord bilda helt nya jordbruk;
ändamålsenlig uppdelning av sådana redan odlade områden eller äldre
egendomar, vilka äro ägnade att helt eller delvis uppstyckas till mindre
jordbruk; åtgärder för att frilösa arrendejordbruk; samt angelägenheten
att genom förvärv av tillskottsjord eller nyodling eller på annat sätt
till verklig bärkraft utveckla ofullständiga jordbruk, varå brukaren
hittills ej erhållit nöjaktig utkomst. All hithörande verksamhet ävensom
vissa åtgärder för att befordra tillkomsten av bostadslägenheter, ägda
och bebodda av en familj, pläga i Sverige benämnas
egnahemsverk-samheten.
Genom statens direkta försorg ha åtskilliga betydelsefulla åtgärder
vidtagits i syfte att befrämja egnahemsverksamheten.
Främst kommer här i betraktande deri statsunderstödda
egnahemslånerörelsen. Redan 1904 beslöts inrättande av en statens
egnahemslånefond, varigenom öppnades möjligheter för mindre bemedlade
personer att mot billig ränta och långsam återbetalning erhålla lån för
förvärvande på landsbygden av egna hem med äganderätt. Ur denna
fond, vilken för närvarande uppgår till ungefär 170 miljoner kronor,
utlämnas s. k. egnahemslån.
Den praktiska låneverksamheten handhaves icke av staten själv,
utan staten använder därvid ansvariga mellanhänder (låneförmedlare),
vilka på ansökan årligen tilldelas statslån, att av dem på egen risk och
med egen beslutanderätt, men under viss statlig kontroll, användas
för utlämnande av egnahemslån till de enskilda egnahemsbildarna.
Såsom låneförmedlare verka för närvarande i främsta rummet rikets
samtliga hushållningssällskap — vilka sköta lånerörelsen och vad
därmed sammanhänger genom var sin egnahemsnämnd, biträdd av en eller
flera jordbrukskonsulenter samt ombud ute i socknarna — vidare några
kommuner samt därjämte ett trettiotal sådana egnahemsaktiebolag
14—281722
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
