Jord- och egnahems frågan och bestämd med hänsyn till värdet av jord och skog samt mottagen byggnadshjälp, erlägges i huvudsak efter de grunder, som äro gällande för egnahemslån, dock att räntan är bestämd till 3.6 %. Har kolonist ej inlöst kolonat inom första upplåtelsetiden, kan han få lägenheten åt sig upplåten på ytterligare femton år under oförändrade villkor. Kolonisationsverksamheten sorterar under en i varje län inrättad särskild kolonisationsnämnd med i regel vederbörande landshövding som ordförande jämte tvenne ledamöter, av vilka den ene är representant för statens lokala skogsförvaltning. Ledningen av och kontrollen över nämndernas verksamhet utövas numera genom statens egnahemsstyrelse (se sid. 204). Koloniträdgårdsrörelsen. Koloniträdgårdsrörelsen i Sverige daterar sig från slutet av 1800- och början av 1900-talet. Sedan länge har i norden en regelbundet återkommande utflyttning från städerna till den omgivande landsbygden ägt rum under sommarmånaderna. Skillnaden mellan den långa, mörka, kalla vintern och den ljusa, solfyllda sommaren med de vita nätterna har skapat behovet för stadsinvånarna att sommartiden få komma ut i naturen och där föra en tids hälsobringande tillvaro med frivilligt åtagna lantliga sysselsättningar. För de mindre välsituerade inskränktes tidigare sommarnöjet merendels till kortare besök i städernas omgivningar. En vändpunkt häri inträffade, då runt städerna började anläggas trädgårdskolonier, där det blev möjligt för varje stadsbo att förskaffa sig en trädgårdstäppa med ett lusthus för att där tillbringa sin weekend eller helt flytta ut till trädgårdsstugan för sommaren. I södra Sverige anlades trädgårdskolonierna efter samma mönster som i Danmark och Tyskland. I Stockholm började trädgårdskolonier att anläggas år 1904, och två år senare bildades föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm, vilken under 15 år hade hand om anläggandet och skötseln av trädgårdskolonierna runt Stockholm. Det är denna förening, som har äran av att trädgårdskolonierna blevo anlagda efter på förhand uppgjord plan, upptagande bestämmelser om stugornas placering på varje lott och föreskrift att endast lusthus eller stuga får uppföras efter de typritningar, som föreningen låtit arkitekt utarbeta. Stockholms trädgårdskolonier ha även anseende för att vara verkliga mönsteranläggningar. Redan 1914 funnos trädgårdskolonier i 26 av Sveriges trettio städer med över 10,000 invånare och i elva av de mindre städerna. Antalet koloniträdgårdslotter i de större städerna utgjorde då 9,000 eller 9 på 2IO