Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Jord- och egnahemsfrågan - 2) Egnahems- och kolonisationsfrågan - Kolonisation å de norrländska kronoparkerna - Koloniträdgårdsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jord- och egnahems frågan
och bestämd med hänsyn till värdet av jord och skog samt mottagen
byggnadshjälp, erlägges i huvudsak efter de grunder, som äro gällande
för egnahemslån, dock att räntan är bestämd till 3.6 %. Har kolonist
ej inlöst kolonat inom första upplåtelsetiden, kan han få lägenheten
åt sig upplåten på ytterligare femton år under oförändrade villkor.
Kolonisationsverksamheten sorterar under en i varje län inrättad
särskild kolonisationsnämnd med i regel vederbörande
landshövding som ordförande jämte tvenne ledamöter, av vilka den
ene är representant för statens lokala skogsförvaltning. Ledningen av
och kontrollen över nämndernas verksamhet utövas numera genom
statens egnahemsstyrelse (se sid. 204).
Koloniträdgårdsrörelsen. Koloniträdgårdsrörelsen i Sverige daterar
sig från slutet av 1800- och början av 1900-talet. Sedan länge har
i norden en regelbundet återkommande utflyttning från städerna till
den omgivande landsbygden ägt rum under sommarmånaderna.
Skillnaden mellan den långa, mörka, kalla vintern och den ljusa, solfyllda
sommaren med de vita nätterna har skapat behovet för stadsinvånarna
att sommartiden få komma ut i naturen och där föra en tids
hälsobringande tillvaro med frivilligt åtagna lantliga sysselsättningar. För
de mindre välsituerade inskränktes tidigare sommarnöjet merendels till
kortare besök i städernas omgivningar. En vändpunkt häri inträffade,
då runt städerna började anläggas trädgårdskolonier, där det blev
möjligt för varje stadsbo att förskaffa sig en trädgårdstäppa med ett
lusthus för att där tillbringa sin weekend eller helt flytta ut till
trädgårdsstugan för sommaren. I södra Sverige anlades trädgårdskolonierna
efter samma mönster som i Danmark och Tyskland. I Stockholm
började trädgårdskolonier att anläggas år 1904, och två år senare
bildades föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm, vilken under 15
år hade hand om anläggandet och skötseln av trädgårdskolonierna
runt Stockholm. Det är denna förening, som har äran av att
trädgårdskolonierna blevo anlagda efter på förhand uppgjord plan,
upptagande bestämmelser om stugornas placering på varje lott och
föreskrift att endast lusthus eller stuga får uppföras efter de typritningar,
som föreningen låtit arkitekt utarbeta. Stockholms trädgårdskolonier
ha även anseende för att vara verkliga mönsteranläggningar.
Redan 1914 funnos trädgårdskolonier i 26 av Sveriges trettio städer
med över 10,000 invånare och i elva av de mindre städerna. Antalet
koloniträdgårdslotter i de större städerna utgjorde då 9,000 eller 9 på
2IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
