Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bostadsfrågan - 1) Översikt över bostadsförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsfrågan
backstugusittare och .andra av landsbygdens mindre bemedlade, vilka
själva ordnat sin bostadsfråga.
I avsaknad av dylika mera ingående bostadsbeskrivningar får man
nöja sig med de mera summariska vittnesbörden från de statliga
bostadsräkningarna, särskilt den åren 1912—14 verkställda, vilken
avsåg ej mindre än 108 landskommuner. Denna ger vid handen, att
boendetätheten är icke oväsentligt större på landsbygden än i
städerna. Nämnda förhållande sammanhänger dock knappast med
att stadsbornas bostäder räkna flera rum. Enligt anförda
bostadsräkning hade visserligen landskommunerna förhållandevis något flera
av de större och färre av de allra minsta bostadslägenheterna
(enkelkök, enkelrum m. m.) än stadssamhällena, men i fråga om de för
befolkningens huvudmassa utslagsgivande bostadstyperna, ett och två
rum och kök, sammanföllo jämförelsetalen nästan, fullständigt, i det
att de för såväl land som stad utgjorde resp. c:a 40 och 25 %.
Förklaringen till att boendetätheten är större på landet än i
stadssamhällena är därför väsentligen att söka i det kända förhållandet,
att landsbygdshushållen i allmänhet äro större än stadshushållen.
I fråga om bostadstyper inom olika landsdelar har
iakttagits, att i östra, västra och norra Sverige bostäderna om ett rum
och kök dominera såväl på landet som i stadssamhällena, medan i
de återstående sydligare delarna av landet två rum och
kökslägenheterna i allmänhet spela en mera framträdande roll.
Hustyper. Riktar man uppmärksamheten helt på städerna och de
stadsliknande samhällena, få bostadsförhållandena här i första hand
sin gestaltning av rådande byggnadssätt. Medeltalet invånare per
hus ger ett kort och koncentrerat uttryck för det förhärskande
byggnadssättet.
Ehuru skiljaktiga beräkningsgrunder och olika uppfattningar i fråga
om det grundläggande begreppet »hus» förminska talens inbördes
jämförbarhet, framgår det dock tydligt av förhandenvarande
bostadsundersökningar, att byggnadsförhållandena i de svenska städerna skilja
sig från dem, som råda exempelvis i England, Holland och Belgien,
där befolkningen icke blott på landet utan även i städerna merendels
bor en eller två familjer per hus, och i stället ansluta sig till
bostadsvillkoren i de övriga nordiska länderna samt i Centraleuropa, varest
stadsbefolkningens bostadstraditioner avbrutits därigenom att större
hyreshus efter hand trätt i stället för de gamla borgarhusen.
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
