Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Kooperationen - Konsumentkooperationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kooperationen
liksom i många andra länder en i viss mån filantropisk karaktär med
grupper bland samhällenas mera burgna befolkning såsom initiativtagare
och ledare. Efter hand kommo dock arbetarelementen att i de flesta
föreningarna bliva dominerande, så att dessa vid tiden för
Kooperativa förbundets tillkomst nära nog uteslutande räknade sina
medlemmar inom denna samhällsklass. Under den följande tiden har
utvecklingen emellertid gått i annan riktning, vilket utvisas av
nedanstående siffror.
Yrkesfördelningen bland konsumtionsföre?üngarnas medlemmar i % (1926).
Jordbrukare..........14.6
Jordbruksarbetare..............4.7
Hantverksmästare..............3-°
Hantverksarbetare..............5-°
Industriarbetare........31.0
Övriga arbetare........14.o
Tjänstemän av högre grad . . . 2.6
» > lägre > ... 9.3
Andra självständiga näringsidkare 2.9
Utövare av fria yrken..........2.1
Utan angivet yrke och övriga . . 9.8
Korporationer..................I.o
IOO.O
Att de olika arbetargrupperna tillsammantagna fortfarande ha
majoritet inom rörelsen i dess helhet, framgår med tydlighet av denna
sammanställning, men även andra samhällsklasser äro manstarkt företrädda.
I själva verket är det så, att i de särskilda föreningarna skilda
yrkesgrupper äro dominerande. Det finns sålunda ett betydande antal
föreningar, där jordbrukarna varit initiativtagare och fortfarande äro det
talrikaste elementet, liksom inom andra föreningar tjänstemän i statens,
kommunernas och enskild tjänst ävensom medlemmar av de fria yrkena
utgöra det starkaste inslaget. Det har emellertid hittills lyckats att
hålla de politiska meningsmotsättningarna borta från
konsumtionsföreningarna, vilket haft till resultat, att det i vårt land är mycket
sällsynt med föreningar, som vunnit anslutning från en enda grupp
inom samhället, utan ha de olika samhällsklasserna på detta område
allmänt trätt i gott och förståelsefullt samarbete med varandra.
Exempelvis inom Konsumtionsföreningen Stockholm äro de olika
yrkesgrupperna företrädda i en proportion till varandra, som ganska noga
överensstämmer med deras relativa betydelse inom huvudstadens
hela befolkning.
Medlemskårens sociala sammansättning med dess starka inslag av
personer utan större teoretisk underbyggnad har givit den sedvanliga
kooperativa programpunkten om bedrivande av
upplysningsverksamhet särskild aktualitet. Mest brännande har måhända be-
16 —281722
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
