- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
246

(1928) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 1) Folkskoleväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F olkundervisning och bildnings arbete

■ Ekonomiska förhållanden. Folkskoleväsendet är av kommunal natur,
och skoldistrikten svara för kostnaderna med bidrag av staten. Lärarnas
minimilöner bestämmas av riksdagen. Kommunerna anskaffa
skollokalerna, tillhandahålla lärarna de bestämda naturaförmånerna av
bostad och bränsle samt bekosta 1/10 av den del av lärarnas avlöning,
som motsvarar den för kvinnliga lärare bestämda grundlönen. Hela den
kontanta lönen i övrigt utgår av statsmedel, varjämte staten lämnar
särskilda bidrag till lärararvode i de icke obligatoriska ämnena slöjd
och hushållsgöromål. För budgetåret 1928—1929 äro nu nämnda
statsanslag till löner och arvoden (förutom dyrtidstillägg) beräknade till i
avrundat tal 52,000,000 kronor. Dessutom utgå särskilda bidrag till
folkskoleväsendet i Norrland med sammanlagt omkring 1,400,000 kronor.

Fortsättningsskolan. Ända sedan 1877 har staten lämnat
skoldistrikten bidrag till fortsatt undervisning, vars anordnande dock tidigare
varit frivillig från skoldistriktens sida. I samband med införandet av
ett helt system av praktiska ungdomsskolor antog 1918 års riksdag
en fortsättningsskolreform av i huvudsak följande innebörd.

De lärjungar, som med avgångsbetyg lämnat folkskolan och ej
övergått till annan skola, äro skyldiga att genomgå fortsättningsskolan.
Fortsättningsskolplikten upphör efter genomgången kurs eller senast
vid fyllda 18 år.

Av fortsättningsskolor finnas två huvudtyper: allmän
fortsättningsskola, där undervisningen har en allmänt praktisk
läggning, och yrkesbestämd fortsättningsskola, där
undervisningen samlar sig kring ett visst yrke eller grupp av yrken i
anslutning till näringslivet på orten. Kursen skall omfatta minst 360
timmar och fördelas på två årskurser. Av fortsättningsskolans tre
huvudämnen, arbetskunskap, medborgarkunskap och modersmål, skola de
två sistnämnda förekomma i alla fortsättningsskolor. I den allmänna
fortsättningsskolan är ämnet arbetskunskap utbytt mot
naturkunnighet, slöjd eller dylikt. För att få anställning såsom lärare i
fortsättningsskola fordras, beträffande arbetskunskap, att skolöverstyrelsen
meddelat behörighet därtill, och beträffande övriga ämnen, att statens
folkskoleinspektör vitsordat lärarens duglighet.

Efter några års övergångstid är med år 1927 den obligatoriska
fortsättningsskolan allmänt genomförd. Under år 1926 uppgick antalet
fortsättningsskolavdelningar till 6,707, därav 4,424 allmänna och 2,283
yrkesbestämda, med ett sammanlagt lärjungeantal av 103,523.

246

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free