- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
252

(1928) [MARC] - Tema: Politics, Labour
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 3) Yrkesutbildningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F olkundervisning och bildnings arbete Senare har till systemet fogats en annan typ, kallad verkstadsskola, vilken avser utbildning i praktiskt yrkesarbete, särskilt för de unga, som vid avgången från folkskolan ha svårt att utan någon yrkeskännedom vinna anställning i yrkesarbete. De förutvarande tekniska elementarskolorna, som hade en lärotid av 3 år, ersättas av dels tekniska fackskolor, vilkas undervisning skall inriktas på visst industriellt fack och bygga på en icke obetydlig praktisk erfarenhet samt med hänsyn härtill ha lärotiden begränsad till 2 år, dels tekniska gymnasier, vilka närmare överensstämma med de tekniska elementarskolorna, men erhålla en viss inriktning åt det tekniskt merkantila. För den egentliga handelsundervisningen skulle finnas, utom förutnämnda lärlings- och yrkesskolor för handel och med dem jämförliga anstalter, handelsgymnasier. Ett flertal sådana ha redan upprättats genom enskildas och kommuners uppoffringar samt på senare tid erhållit understöd av statsmedel och i samband därmed en genom allmänna bestämmelser stadgad organisation. Som central ledning för den ifrågavarande skolorganisationen fungerar skolöverstyrelsen (se sid. 245) vilken, förutom en läroverksavdelning och en folkskoleavdelning, omfattar även en särskild avdelning för yrkesundervisningen, benämnd yrkessko 1-avdelningen. Åtskilliga andra skolor än de förenämnda, däribland många av lantbrukets undervisningsanstalter, beröras icke direkt av den skolreform, varom här är fråga. Formerna för statsunderstöd. I fråga om statens medverkan till upprätthållande av de olika skoltyperna gälla olika bestämmelser. För kommunala och enskilda skolor lämnar staten i regel icke något bidrag till skollokaler. Såväl dessa som deras möblering, uppvärmning och belysning måste bekostas av skolans målsmän. Statens bidrag till fortsättningsskolan (kommunal) utgår med det belopp, som svarar mot det efter vissa grunder bestämda arvodet till skolans lärare. För de högre folkskolorna (kommunala) utgår statsbidraget med dels visst belopp för varje årsklass eller klassavdelning, dels därutöver vissa till-lägg för varje lärare samt 2/3 av visst rektorsarvode. Dessutom äga förenämnda skolor vissa förmåner i fråga om anskaffningen av undervisningsmaterial. För de lärlings- och yrkesskolor, som äro kommunala, 252

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:43:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free