- Project Runeberg -  Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige /
252

(1928) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Folkundervisning och bildningsarbete - 3) Yrkesutbildningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F olkundervisning och bildnings arbete

Senare har till systemet fogats en annan typ, kallad
verkstadsskola, vilken avser utbildning i praktiskt yrkesarbete, särskilt för de
unga, som vid avgången från folkskolan ha svårt att utan någon
yrkeskännedom vinna anställning i yrkesarbete.

De förutvarande tekniska elementarskolorna, som hade en lärotid
av 3 år, ersättas av dels tekniska fackskolor, vilkas
undervisning skall inriktas på visst industriellt fack och bygga på en
icke obetydlig praktisk erfarenhet samt med hänsyn härtill ha
lärotiden begränsad till 2 år, dels tekniska gymnasier, vilka
närmare överensstämma med de tekniska elementarskolorna, men
erhålla en viss inriktning åt det tekniskt merkantila.

För den egentliga handelsundervisningen skulle finnas, utom
förutnämnda lärlings- och yrkesskolor för handel och med dem
jämförliga anstalter, handelsgymnasier. Ett flertal sådana
ha redan upprättats genom enskildas och kommuners
uppoffringar samt på senare tid erhållit understöd av statsmedel och i
samband därmed en genom allmänna bestämmelser stadgad
organisation.

Som central ledning för den ifrågavarande skolorganisationen
fungerar skolöverstyrelsen (se sid. 245) vilken, förutom en
läroverksavdelning och en folkskoleavdelning, omfattar även en
särskild avdelning för yrkesundervisningen, benämnd yrkessko
1-avdelningen.

Åtskilliga andra skolor än de förenämnda, däribland många av
lantbrukets undervisningsanstalter, beröras icke direkt av den skolreform,
varom här är fråga.

Formerna för statsunderstöd. I fråga om statens medverkan till
upprätthållande av de olika skoltyperna gälla olika bestämmelser.

För kommunala och enskilda skolor lämnar staten i regel icke något
bidrag till skollokaler. Såväl dessa som deras möblering, uppvärmning
och belysning måste bekostas av skolans målsmän. Statens bidrag till
fortsättningsskolan (kommunal) utgår med det belopp, som svarar mot
det efter vissa grunder bestämda arvodet till skolans lärare. För de
högre folkskolorna (kommunala) utgår statsbidraget med dels visst
belopp för varje årsklass eller klassavdelning, dels därutöver vissa
till-lägg för varje lärare samt 2/3 av visst rektorsarvode. Dessutom äga
förenämnda skolor vissa förmåner i fråga om anskaffningen av
undervisningsmaterial. För de lärlings- och yrkesskolor, som äro kommunala,

252

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:46:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socarb/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free