Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
SOCIALDEMOKRATIN
relativt hög utveckling, samt klassmotsatserna blivit allt
skarpare mellan lönarbetare och bourgeoisi
(storborgareklass), trängde sig tanken på en internationell
sammanslutning mot gemensamma fiender in på varje arbetare, som
i någon mån var gripen av tidens anda. I Frankrike blödde
visserligen det socialistiska partiet länge ur såret från
junimassakern 1848, och var följaktligen under det första
årtiondet av Napoleon III:s regering tämligen overksamt. Men
med 1860-talets ingång börja de socialistiska idéerna med
nästan epidemisk makt gripa arbetarmassorna i hela västra
och en stor del av mellersta Europa. I England äger en
ryktbar förbrödringsscen rum mellan fackföreningarnas ombud
och den till världsutställningen i London 1862 med kejsar
Napoleons eget goda minne utsända franska
arbetardelegationen; ett par år därefter sammanträder det
mellanfolkliga arbetarmöte, som grundlägger Internationalen;
i Tyskland öppnar Lassalle sitt korta men med lysande
framgång krönta fälttåg mot den till politisk makt nyss
uppstigna bourgeoisin, och samtidigt utsänder Nicolai
Gawrilowitsch Tschernischewsky från Peter Paul-fästningen
i Petersburg sina antändande sociala romaner, som sätta
mångtusende hjärtan i exalterad rörelse för de socialistiska
samhällsidealen.
Den Internationella arbetarassociationen, såsom
Internationalen kallade sig själv, konstituerades 1864, efter
att tanken redan väcktes vid världsutställningen i London
1862. Dess program och stadgar voro utarbetade av Karl
Marx, som också i verkligheten var Internationalens chef,
synlig eller osynlig, nära eller fjärran skådeplatserna för
dess verksamhet, ända till dess anarkismen i början av
1870-talet vred spiran ur hans hand.
Marx ville göra Internationalen till en öppet verkande
propagandaförening, som väckte arbetarna till insikt om.
klassmotsatserna och om deras internationellt gemensamma
intressen. Han lyckades också avvärja ett försök av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
