Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONALEN
7
Följande års kongress hölls i Lausanne. Här
sammandrabbade ånyo Proudhons lärjungar med den
Marxistiska socialismens talemän. Men gratiskrediten och
skräcken för statens ingripande stannade fortfarande i
minoritet. Kongressen fordrade statens övertagande av
transportmedlen och gruvorna, men då belgiern César de Pæpe
fordrade äfven jordens nationalisering, protesterade
fransmännen åter och frågan uppsköts till nästa kongress.
Denna hölls 1868 i Bruxelles och bestod av ombud
från England, Frankrike, Tyskland, Belgien, Holland, Schweiz,
Italien och Spanien. De krigsrykten, som oroade Europa,
föranledde kongressen till en från tyskt och franskt håll
gemensamt föreslagen protest mot alla brödrakrig mellan
skilda länders arbetare; man förordade » folkstrejk mot
kriget», men de Pæpe pekade redan på bourgeoisiens
handelsintressen som nutidens egentliga krigsfara, vilken
sålunda först kunde försvinna med arbetarklassens seger.
Kongressens huvudfråga blev emellertid äganderätten
till jorden och dess rikedomar. De Pæpe var utskottets
rapportör, och hans resolution antogs med 30 röster mot
4 (franska Proudhonister) samt 15 neutrala.
Den framhåller först att gruvor och järnvägar kräva
maskinkraft och mångas samverkan. Dessa böra då tillhöra alla, »d. v. s.
den nyuppståndna staten, som är underkastad rättfärdighetens lag».
Men de böra icke drivas av kapitalist bolag som nu, utan av
arbetargrupper, som genom kontrakt åläggas en rationell drift samt att
hålla sina priser så nära som möjligt till självkostnaden, varvid
staten kontrollerar böckerna, så att intet monopol kan uppstå. Ett
annat kontrakt skyddar varje enskilds rätt gent emot hans kolleger.
Beträffande jordbruket uttalas den meningen, att ett rationellt
sådant kräver stordrift, införande av maskiner och samverkan».
Jorden bör därför behandlas ur äganderättssynpunkt som gruvorna,
helst som dess produktiva egenskaper, urkällan till all rikedom,
icke är produkt av någon människas åtgörande. » Kongressen är
därför av den åsikten, att den ekonomiska utvecklingen gör jordens
övergång till gemensam statsegendom till en social nödvändighet
samt att jorden bör, liksom gruvor och järnvägar, upplåtas åt ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
