Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONALEN
9
också i väsentlig grad till rådets första nödtvungna
uppträdande som ett slags internationell strejkkommitté, att
de engelska elementen, som ännu icke ville veta av politik
eller öppet uttalad socialdemokrati utan endast
lönerörelser, under Internationalens första år hade ett avgörande
inflytande på kongresserna och ledningen.
Kongressen i Bruxelles fann sig dock böra giva
arbetarna en tydlig fingervisning om, att icke strejkandet
utan den politiska verksamheten är medlet till en
fullständig frigörelse. Man erkände strejkerna såsom nödvändiga
försvars- och skyddsåtgärder, men man uppmanade till
försiktighet och uppställde vissa villkor för en strejks
berättigande.
Innan nästa kongress året därpå (1869) sammanträdde
i Basel, hade det av Liebknecht och Bebel ledda, från
Lassalles anhängare åtskilda socialdemokratiska
arbetarpartiet i Tyskland hunnit organisera sig på kongressen i
Eisenach, vilket gav Baselkongressens hållning en förstärkt
betydelse. Den resolution, som där med 54 röster mot 4
antogs i jordfrågan, och som väckte så mycken häpen
skräck i den europeiska pressen, utgjorde endast ett skärpt
upprepande av Bruxelles-kongressens beslut. Den lydde
sålunda:
» Kongressen förklarar att samhället har rätt att avskaffa den
individuella jordegendomen samt förvandla jorden till gemensam
egendom. Kongressen förklarar, att det i samhällets intresse är
nödvändigt att göra jorden till gemensam egendom.»
Även i Basel fortsatte en del fransmän, med Tolain
i spetsen, oppositionen mot Marxismen och höllo fast vid
en viss privategendom som frihetsgaranti. Efter långa
debatter nådde man dock i utskottet enighet om
nödvändigheten av jordens socialisering. I fråga om hur det sedan
skulle ordnas gingo meningarna däremot i sär.
Men i Basel mötte socialismen även en annan fiende,
som skulle bliva ödesdigrare för Internationalen än de få-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
