Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Frankrike: från kejsardömet till Kommunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
SOCIALDEMOKRATIN
nens majoritet var småborgerligt-revolutionär, »en svärm,
huller om buller slungad ur skötet av ett upphetsat folk»,
med en personlig valör, »växlande från det bästa till det
sämsta». (Margueritte.) De borgerliga elementen drogo sig
tillbaka, när all utsikt till uppgörelse med Versailles
försvann och Thiers lät Mac Mahon föra sin nybildade armé
mot Paris. När franska kanoner nu började spela mot
staden, svarades från nationalgardet med ett utfall,
varunder Flourens nedhöggs och Kommunens general,
järnarbetaren Duval, som tagits till fånga, genast sköts.
Härmed var signalen given: det inbördeskrig, som begynte,
skulle bli utan förskoning.
Någon »kort» strid, som Thiers lovat, blev det dock
icke. De bästa elementen inom nationalgardet försvarade
ihärdigt sina ställningar, trots de svåra bristerna i
Kommunens militära ledning. Först den 9 maj togs det
sönderskjutna fort Issy, och först den 21 maj inträngde
» versaillarne» i själva Paris.
Redan vid fyllnadsvalen till Kommunen, den 16 april,
hade dock dennes börjande isolering skarpt framträtt;
antalet röstande hade sjunkit till mindre än hälften! Men
lika fullt vanns genom att striden drog ut på längden att
kommunalval måste ske över hela landet, och dessa, som
förrättades den 30 april, visade en republikansk majoritet.
Paris’ motstånd hade hindrat nationalförsamlingen att
återupprätta monarkin innan landet fått tala!
Det måste ju bli en så gott som olöslig uppgift för
Kommunens män att, omfattade av två fientliga arméers
järnarmar, genomföra ett socialt reformarbete.
Penningfrågan var icke den minst ömtåliga, men det lyckades
dess finansminister Jourde’s kloka och hederliga
administration att någorlunda lösa dessa svårigheter. Som prov
på andan i dess socialpolitik må nämnas dess dekret av
16 april, där det heter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
