Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELGIEN
17
På 1850-talet framträdde dock de första försöken till
arbetarmotstånd » Broederlijke Vewers» i Gent - och en
radikalism av ny, friskare färg vann insteg bland de unga
intellektuella. » Internationalens » bildande 1864 fann
redan ett livligt eko, och dr César de Pape framträdde som
den belgiske sektionens främste man. Vid Internationalens
kongress i Bruxelles 1868 var Belgien företrätt av 55
ombud - arbetarrörelsen
—
hade gått fram, trots
blodiga massakrer, och
belgierna avgjorde här
marxismens definitiva
seger över Proudhons
teorier. Den uppskrämda
bourgeoisin ökade
förföljelserna, men utan
framgång, och en hel
liten socialistisk folkpress
spirade upp.
Upplösningen i
lederna genom Bakunins
anarkism och återverkan
av
Pariserkommunens
Edouard Anseele,
f. 1856.
fall förlamade på
1870-talet rörelsen även i
Belgien. Först 1875 kunde de Pæpe och marmorarbetaren
Bertrand åter grunda i Bruxelles ett lokalt förbund av
arbetargrupper, och typografen Anseele kunde börja
återupprätta organisationerna i Gent. År 1879 bildades från
dessa två centrer ett belgiskt socialistiskt parti», men de
wallonska gruvarbetarna höllo sig borta, ännu motståndare
till politisk aktion. Året därpå grundades » Vooruit» i Gent,
i avsikt att med kooperationen som medel skapa ett stabilt
materiellt underlag för den socialistiska rörelsen. Ur detta
lilla frö har sedan växt ut en hel omfattande ekonomisk
Verdandis småskrifter. 28.
2.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
