Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVIEN
31
Arbetarvärlden i Sverge var eljest ej stort längre
hunnen än i Tyskland före Lassalle. Man talade mest om
självhjälp, på sin höjd om fackföreningar som i England.
I de s. k. arbetareföreningarna dominerade hantverkets
småmästare. Positivistiska synpunkter framfördes i
Stockholm med kraft av dr Anton Nyström, som var populär
särskilt sedan han ingripit för offren efter en stor spontan
sågverksstrejk i Sundsvallsdistriktet 1879, vilken av
landshövdingen Curry Treffenberg brutalt slagits ned med
vapenmakt. Dr Nyström lyckades också skapa och försvara
sitt storslagna folkbildningsverk, Arbetarinstitutet. Men
» magfrågan» var ändå lika olöst, och klarare voro ej
hjärnorna än att »brännvinskungen» L. O. Smith 1883 kunde
rycka nästan hela Stockholms arbetarbefolkning med sig
till att bilda »ringar» för att få brännvinet billigare. Blott
inom Träarbetarföreningen, där C. G. T. Wickman o. a.
ställde sig gynnsamt till socialismen, kunde Palm räkna på
nämnvärt understöd vid sina besök, och där invigdes julen
1883 den första röda fackföreningsfanan i Sverge.
Med den av K. P. Arnoldson 1884 grundade Tiden
fick 1880-talets radikala »unga Sverge», som samlades
kring August Strindberg och Knut Wicksell och 1882 i
Uppsala skapat »Verdandi», ett språkrör i huvudstaden, i
all synnerhet sedan tidningen 1885 övertagits av en bland
dess unga medarbetare, Hjalmar Branting. Denne lade
nu kursen från lantmannavänstern helt till arbetarna,
»Tiden antogs som »fackföreningarnas organ» och sökte
både stödja den uppspirande fackliga rörelsen och föra den
över till socialdemokratisk färg. Bland de härvid främst
medverkande bör nämnas dr A. F. Åkerberg, och man
hade även ett gott stöd av ett föredrag som Vollmar höll
vid ett besök i Stockholm. Resultatet av utvecklingens
gång och Tidens» propaganda, den redan bildade »
Socialdemokratiska klubbens verksamhet ej att förglömma, blev
att socialdemokratin 1886 stod som segerherre i den dit-
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
