Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
SOCIALDEMOKRATIN
Förföljelsen nedslog emellertid på intet sätt den unga
rörelsen. Året 1889 hölls tvärtom en konstituerande
partikongress i Stockholm. Ett 50-tal ombud från 15
olika platser hade infunnit sig. Som program antogs t. v.
det tyska (Gotha). Organisationen skulle bestå av
»politiska, fackliga och andra föreningar, som bygga på
klasskampens grund», och delades på tre distrikt, med
Stockholm, Malmö och Göteborg som huvudorter.
Redan denna kongress fann skäl föreligga att avvisa
den våldstaktik, som här och var anbefallts. Alla viljor
inom rörelsen voro dock icke hågade att böja sig härför.
»Socialdemokraten» och » Arbetet» hade kunnat vidgas till
dagliga, och i den förra upptogs som medarbetare, utom
dess nuvarande redaktör C. N. Carleson, ännu en annan
f. d. student, Hinke Bergegren, dittills mest bekant genom
några utmanande yttranden i kapitlet om »fri kärlek» vid
en Verdandi-diskussion i Uppsala 1887. Han lämnade dock
snart åter tidningen för att driva antiparlamentarisk och
anarkistisk propaganda. Striden flammade upp allt
häftigare, och på den andra partikongressen, i Norrköping 1891,
skulle avgörandet ske. Danielsson gisslade med mördande
skärpa » anarkismen eller den politiska mässlingen». Efter
häftiga debatter antogs med 38 röster mot 10 » det
bestämdaste ogillande av all slags dynamitagitation», och
kongressen stämplade »som förrädare mot våra principer
sådana agitatorer, som upphetsa massorna till
våldshandlingar mot enskilda». Den taktik, som företrätts av
Danielsson, Branting och Sterky och även av Palm, hade segrat,
och vägen låg nu öppen för det närmaste stora arbetet:
att bana väg för den allmänna rösträtten.
Redan Norrköpingskongressen förde fram tanken på
en »folkriksdag» för denna fråga, och sedan det lyckats
skaffa över 200,000 namn på medborgare, villiga att vara
med om saken, togs denna nu främst om hand av en
grupp Verdandi-radikaler med d:r David Bergström, »rösträtts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
