Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
SOCIALDEMOKRATIN
Bobrikoffska trycket politiskt vaknande massorna.
Demonstrationerna 1 maj - och isynnerhet första söndagen i
juni, till vilken tid »majdagen» i Finland av klimatiska skäl
framflyttats antogo en imponerande omfattning. På
den extra kongressen i Helsingfors 1904 bröt sig
meningarna i frågan om man skulle i samförstånd med den
radikala borgarklassen deltaga i valen till
fyraståndslantdagen eller helt och hållet bojkotta denna. Den senare
riktningen segrade, ehuru beslutet uttrycktes så att man
skulle deltaga i förbund med det borgerliga parti, som
upptog socialdemokratins rösträttskrav men något sådant
existerade icke, vilket genom detta beslut skarpt
framträdde.
Tanken på storstrejk för att störta de utlevade » fyra
stånden» var nu levande och vann självklart det
mäktigaste stöd av den 1905 uppflammande ryska revolutionen.
Den Bobrikoffska finska senaten framlade några
halvmesyrsförslag, som lantdagen varken ville godkänna eller
tycktes våga avvisa. Socialdemokraterna planerade en
jättedemonstration i Helsingfors till avgörandet; huvud.
stadens arbetare samlade sig den 14 april 1905, 30,000
man starka, utanför ständerhuset. Men det hela upplöstes
i intet, då två stånd denna »skammens dag» beslöto att
uppskjuta frågan.
Mera verkan fick, under intrycket av händelsernas
utveckling i Ryssland, den påtryckning som nu förbereddes:
att inkalla en folkriksdag, vald av allmän rösträtt, som
skulle förklara sig för konstituerande nationalförsamling.
Jäsningen steg allt mera, och samma dag som det ryska
tsarväldet skenbart kapitulerade och lovade frihet och
riksduma, den 30 okt. 1905, utbröt i Helsingfors den 8. k.
nationalstrejken, mer eller mindre passivt stödd från
liberalt-borgerligt håll, men i första hand uppburen av de
socialdemokratiska arbetarna. Hela landet följde exemplet,
och strejkledningen i Helsingfors var under de följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
