- Project Runeberg -  Socialdemokratin : dess uppkomst och utveckling / II. Socialdemokratin i England, Italien, Belgien, Skandinavien, Ryssland m. fl. länder /
61

(1909) [MARC] Author: Axel Danielsson With: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Övriga länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖVRIGA LÄNDER
61
ställning i konkurrensen med de för spanskt
temperament och upplysningsgrad mera tilltalande republikanska,
federalistiska eller anarkistiska oppositionsriktningarna.
Partiets ledande själ alltifrån dess början i slutet på
1880-talet är f. d. typografen Pablo Iglesias, och
typografer ha alltjämt bildat kärntruppen i detsamma.
Röstetalen vid valen ha långsamt stigit, från 7,000 år 1893
till 23,000 år 1905, men någon representant har partiet
ännu icke kunnat sända till cortes. Däremot räknade
partiet år 1907 71 stadsfullmäktige i 30 kommuners
municipalråd, bland dem 3 i Madrid, och synes utöva en
hälsosam verkan framför allt som hänsynslösa avslöjare
av korruptionen inom förvaltningen. En veckotidning,
»El Socialista» i Madrid, är partiets huvudorgan. Där
har man också nyligen kunnat inviga ett dyrbart » Folkets
hus» för den omsider sig samlande fackliga arbetarrörelsen
av socialdemokratisk färg.

*


Genom sin småborgerliga samhällsstruktur stod den.
lilla alprepubliken Schweiz länge nog utan tillräckliga
förutsättningar för någon starkare socialdemokratisk
arbetarrörelse. Asyllandet för alla Europas revolutionärer syntes
med sina fria demokratiska institutioner själv
oemottagligt för de sociala nydaningslärorna. Schweiz’ arbetare
hade i den redan på 1830-talet bildade s. k. »Grütli»-
föreningen en landssammanslutning av ej ringa betydelse,
men dess anda var ända in på 1870-talet liberal-radikal,
ej socialistisk. Socialdemokratiska nutidsfordringar vunno
dock allt mera insteg, föreningen gick i spetsen bl. a. för
kraven på skyddslagstiftning, och 1877 genomfördes en
fabrikslag, som bl. a. upptog en maximalarbetsdag på 11
timmar. År 1878 antog Grütli-föreningen ett
socialdemokratiskt program och knöt förbindelser med andra
socialdemokratiska organisationer. Till någon enhetlighet kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 00:29:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/socdem2/2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free