Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Övriga länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVRIGA LÄNDER
75
Workers of the World, som dock hämmats i sin
utveckling av att den dragits in i partistriderna mellan de
olika socialistiska fraktionerna.
Ty samma skillnad som i England består mellan
I. L. P. med dess taktik att allt mera draga även
fackföreningsfolket till socialistisk politik och åskådning, och
den Hyudmanska lilla S. D. F., som vägrar samarbete
med alla,
vilka ej fullt och helt erkänna marxismens
formler, samma skillnad möter oss i Amerika mellan
Socialist Party, vars mest bekanta namn är dess
presidentkandidat Eugène Debs, på sin tid ledare för den stora
järnvägsstrejken i Chicago, och Socialist Labor Party,
vars ledare, den begåvade de Leon, själv hindrar partiets
utveckling genom en rent sekterisk »marxistisk» taktik.
Av dessa grupper har den de Leon’ska verkat ända
sedan 1880-talet, då den första stormen drog fram över
den amerikanska arbetarvärlden i en stor rörelse för
8-timmars-dagen. Denna arbetarrörelse krossades
emellertid genom ett juridiskt mord, hängningen av de fyra
s. k. »anarkisterna» i Chicago, den 11 nov. 1887. De
dömdes, utan bevis, för delaktighet i en bomb, som under
ett folkupplopp kastats mot polisen. Sex år därefter
frigav Illinois’ guvernör deras kamrater ur tukthuset, under
erkännande att de fallit offer för en tendensprocess. Under
hela 1890-talet var det f. ö. mest invandrade tyskar,
som bildade den lilla stommen till en socialistisk rörelse.
Även den press, som var att räkna med, var tysk. Det
de Leonska partiet samlade ännu år 1900 blott 34,000
röster vid presidentvalet.
Socialistiska grupper, som tröttnat på denna ofruktbara
taktik och ville ha en socialistisk propaganda mera lagd
för amerikanska arbetares temperament, bildade nu
Socialist Party, som från 1901 blev den nya centralpunkten
för rörelsen. Redan 1904 kunde partiet mönstra 408,000
röster på Debs som sin presidentkandidat, medan S. L. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
