Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Den nya internationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
SOCIALDEMOKRATIN
internationell-marxistisk. (På den senare hade även det
nybildade svenska partiet låtit sig företrädas, genom en i
Paris bosatt svensk-finsk partivän, skräddaren Palmgren,
då dess ledande män i Sverge sutto i fängelse.) Den
internationella arbetarskyddslagstiftningen stod främst på
båda kongressernas dagordning, och dess vikt framhävdes
på båda med ungefär samma argumenter. Men för att
ytterligare understryka kärnpunkten i det hela, den
lagstadgade 8-timmars-dagen, beslöt den sistnämnda
kongressen på förslag av ett franskt ombud, Raymond från
Toulouse, en internationell demonstrationsdag, och då
American Federation of Labor redan beslutat i detta
syfte fira 1 maj 1890, fastställdes detta datum. Så
skapades 1-maj-demonstrationerna, vilka sedan blivit,
alldeles särskilt starkt i Skandinavien, det symboliska
uttrycket för den moderna arbetarrörelsens enhetliga krav
på samhället.
Bägge kongresserna utsågo belgarne att förbereda ett
nytt möte, och så kunde redan 1891 den nya
Internationalens andra kongress hållas i Bruxelles, denna gång
som en enda församling. Från 15 länder hade sänts
ombud (från Sverge Hj. Branting), och de förra
motsättningarna beredde inga stora svårigheter. Däremot
stördes kongressens första dagar av anarkistiskt oväsen,
varigenom man tvangs att söka uppdraga gränser mot
dessa elementer: till nästa kongress skulle inbjudas endast
sådana arbetarorganisationer, som erkänna »statens
ingripande och organisationsprincipen». Kongressen fastslog
otillräckligheten i de skyddslagstiftningsåtgärder, som
bebådats särskilt på den av kejsar Wilhelm sammankallade
Berlin-konferensen, och fordrade Pariserprogrammets fulla
genomförande, med 8-timmars-dagen som huvudpunkt.
Men dess huvudpunkt var att Liebknecht mot Domela
Nieuwenhuis’ fantasterier om värneplikstrejk hävdade den
tyska socialdemokratins ståndpunkt, att kriget i vår tid är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
