Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bostadsfrågan (inkl. egna hem) av redaktör G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nyssnämnda föreningen grundades efter mönster av
Arbei-dernes byggeforening i Köpenhamn, som bildades 1865 av arbetare.
Föreningen, som nu räknar över 14,000 medlemmar ocli har uppfört
1,200 hus, värderade till nära 10 mill. kr., bygger småhus inne i
staden; varje hus består av 2 lägenheter om 2 rum och kök samt
vindsrum. Under 10 år erlägges en avgift av 35 öre i veckan. Om
ett hus erhålles vid utlottningen, betalas härför årligen 544 kronor
under 27 år. Då den ena lägenheten kan uthyras blir den verkliga
kostnaden obetydlig. Den, som ej erhållit något hus, återfår sina
inbetalda medel efter 10 år jämte ränta.
På senare tider ha bildats en hel del bostadsföreningar strax
utanför den danska huvudstaden. De ha ett från början bestämt
antal medlemmar, vilka var och en får ett hus å den inköpta arealen.
Fördelaktiga lån ha erhållits av staten och sparbankerna. Vanligen
äro tvänne hus sammanbyggda med varandra. Amiuiteten är
förvånande liten, t. ex. 300 kr. för lägenheter om 4 rum och kök. De
goda kommunikationerna till dessa bostadsföretag gör det möjligt
för arbetame att bo å landsbygden och samtidigt arbeta i
huvudstaden (10).
På andra håll i utlandet finnas bostadsföreningar av olika slag.
I England och Amerika, där enfamiljshusen förhärska, finnas s. k.
building societies, vilka ej uppföra bostäder, men förmedla
kapitalanskaffningen. Under loppet av 13—14 år inbetalas vissa årsavgifter,
varefter lån ända till 4/s av husets värde erhålles. Vanligen stå dessa
föreningar i förbindelse med jordförmedlingsföreningar. I England lär
finnas 3,000, i Förenta Staterna 6,000 building societies. I England
har dessutom konsumtionsföreningame uppfört egna hem för över
100 mill. kr. I Tyskland, varest de stora blockhusen dominera,
finnas såväl egnahemsförenigar i egenlig mening vilka försälja husen,
som ock bostadsföreningar, vilka blott uthyra lägenheter. De senare,
som väsentligt främjats genom lån av arbetarförsäkringsfonderna,
uppföra större hus, i vilka medlemmame kunna hyra en bostad till
ett fixt pris. I händelse av avflyttning kan bostaden överlåtas till
annan person. I Belgien har genom lån från statssparbanken och
med bolag eller föreningar som mellanhänder åstadkommits 31,000
egna hem för en kostnad av 65 mill. francs, intill år 1905 (11).
Kommunens medverkan till egnahemsfrågans lösning kan ske
på många sätt. Ett förr vanligt medel var att kommunen på
mycket fördelaktiga villkor försålde tomter. Detta medför dock stora
faror ur spekulationssynpunkt: i den mån tomtprisen stiga frestas
egnahemsinnehavame att spekulera i tomtvärdestegring. Exempel
härpå gives särskilt från Göteborg, där flera goda egnahemsföretag
förfuskats till följd av detta förhållande. I några städer, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
